Var går pengarna? Helsingborg
Nettokostnad (skattefinansierad del: kostnader minus avgifter, statsbidrag och andra intäkter), 2020. Folkmängd 149 280 invånare. Jämförelsegrupp: Större stad.
Översikt 2020
Totalt, verksamheterna
53 184 kr
per invånare · 7,9 mdkr totalt
Kärnverksamhet
92,2 %
49 047 kr per invånare
Stödverksamhet
0,8 %
418 kr per invånare
Frivillig verksamhet
5,4 %
2 896 kr per invånare
- Ej klassad: 1,5 % (rader som inte kan klassas (t.ex. engångsposter eller blandade rader utan känd dominerande del).)
- 9,6 % av kostnaden ligger i rader vars klassning är omstridd (se kolumnen Omstridd).
- Raderna summerar till källans totalbelopp (inom avrundning).
- Täckning: 62 av 62 verksamhetsrader har värde. Saknat räknas aldrig som 0.
- Negativa belopp är nettointäkter (intäkterna översteg kostnaderna, t.ex. i affärsverksamhet); de minskar summan och kan ge andelar under 0 eller över 1.
Var pengarna går
Ytan är kostnaden per verksamhet, grupperad efter betydelseklass. Kärnverksamhet: verksamhet som kommunen eller regionen är skyldig att bedriva enligt lag. Stödverksamhet: styrning och interna stödfunktioner som krävs för kärnverksamheten. Frivillig verksamhet: verksamhet utan lagstadgad skyldighet (befogenhet eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
Jämfört med likvärdiga
Jämförelsen kunde inte hämtas
Utveckling över tid
| År | Kärnverksamhet | Stödverksamhet | Frivillig verksamhet | Ej klassad |
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 38 375 | 361 | 3 394 | 560 |
| 2012 | 39 025 | 333 | 3 315 | 535 |
| 2013 | 40 035 | 332 | 3 861 | 610 |
| 2014 | 41 105 | 367 | 3 304 | 612 |
| 2015 | 43 055 | 403 | 2 565 | 716 |
| 2016 | 43 729 | 380 | 2 602 | 736 |
| 2017 | 45 164 | 407 | 2 639 | 900 |
| 2018 | 46 887 | 435 | 2 973 | 948 |
| 2019 | 48 208 | 449 | 2 802 | 774 |
| 2020 | 49 047 | 418 | 2 896 | 822 |
| 2021 | 51 276 | 427 | 2 928 | 931 |
| 2022 | 52 063 | 525 | 3 081 | 914 |
| 2023 | 54 885 | 498 | 3 046 | 1 016 |
| 2024 | 59 052 | 580 | 3 598 | 1 227 |
| 2025 | 60 022 | 520 | 3 712 | 1 342 |
Nyckeltal: kostnad mot struktur och kvalitet
Kolada (RKA): kostnad per brukare, nettokostnadsavvikelse mot standardkostnaden (hur mycket mer eller mindre kommunen kostar än dess struktur — ålder, geografi, socioekonomi — motiverar) och kvalitetsmått. Värdet är Koladas; läget i gruppen är P0lytics beräkning. Senaste observerade år visas, aldrig ett framskrivet värde.
Nyckeltalen kunde inte hämtas
Följ pengarna vidare
Helsingborg som köpare i Public Money — leverantörer, fakturor och avtal (exakt koppling via kommunkod).
Källor
- Räkenskapssammandraget: kostnader och intäkter för kommuner per verksamhetsområde, 2011- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB4199Hämtad 2026-10-12, källan uppdaterad 2026-08-28 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
- Folkmängd 31 december per kommun, län och riket, 1991- · Statistiska centralbyrån (SCB) · tabell TAB628Hämtad 2026-10-12, källan uppdaterad 2026-02-24 · licens CC0 1.0 Universal (SCB öppna data) · Källa: SCB
Klassning: regeltabell p0lytics.spending.rs-verksamhet-klassning version 1.1.0 (sha256 cd05e68400ab0321…, granskningsläge ej externt granskad).
Kända begränsningar (5)
- Administration, IT och lokaler fördelas i räkenskapssammandraget ut på verksamheterna. SUPPORT-andelen för kommunerna omfattar därför bara den politiska verksamheten och underskattar stödfunktionernas faktiska kostnad.
- Klassningen säger vad lagen kräver, inte vad som är rimligt eller nyttigt: att en verksamhet är lagstadgad (CORE) säger inget om vilken kostnadsnivå som är rimlig, och att den saknar lagstadgad skyldighet (NON_CORE: befogenhet eller allmän kompetens) gör den till ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan.
- Socialtjänstlagen (2001:453) upphävdes 1 juli 2025 och ersattes av socialtjänstlagen (2025:400); båda anges med giltighetstid.
- Lagrummen är verifierade mot gällande text hos Riksdagen (data.riksdagen.se) med tools/verify_spending_legal_basis.py; citatet ska finnas ordagrant i angiven paragraf.
Så läser du siffrorna
- Kostnaderna kommer från SCB:s räkenskapssammandrag (kommunernas och regionernas egen redovisning per verksamhet). Belopp per invånare delas med folkmängden 31 december samma år.
- Betydelseklassen är en bedömning enligt en öppen regel: kärnverksamhet när lagen säger att kommunen eller regionen ”ska”; frivillig verksamhet när det saknas lagstadgad skyldighet (befogenhet, ”får”, eller allmän kompetens) – ett politiskt val; klassningen säger inget om nyttan. Vid tvekan klassas en rad aldrig som frivillig.
- Jämförelsen sker mot likvärdiga kommuner (SKR:s kommungrupper enligt Kolada; dagens indelning används även för tidigare år) med median och kvartiler. Bara kommuner med alla verksamhetsrader för året jämförs, och saknas rader för den valda kommunen ges inga signaler. Skillnader kan bero på befolkning, geografi, köp av verksamhet och redovisning — därför signal, aldrig fynd.
- Ett saknat värde visas som ”—” med orsak, aldrig som 0. Maskinellt:
/v1/p0lytics/kommunekonomi(samma siffror). Regeltabellen kan laddas ner som CSV.