Delegationsordning Kommunstyrelsen

Styr (1)

Text

1. 4.6.4 Förhandlingar enligt 11-12 §§ och Den tjänsteman som är ansvarig

   MBL inför sin nämnd i denna typ av frågor har även skyldighet att MBL-förhandla. Om beslutanderätten har delegerats till tjänsteman har hon/han även skyldighet att MBL-förhandla 4.6.5 Beslut om stridsåtgärd Kommunstyrelsens personalutskott 4.6.6 Avgöra frågor om tolkning och Kommunstyrelsens tillämpning av lagar, avtal och personalutskott andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 4.7 Löneöversynsförhandlingar 20 (30) 5) Förhandlingsresultatet sker inom de ramar som fastställts för grupperna kommunchef/förvaltningschefer och avdelningschefer inom kommunledningsförvaltningen samt övrig personal för sig inom hela kommunen b) Löneöversynsförhandlingar och fastställande av lönen för: 4.7.1 Kommunchefen Kommunstyrelsens ordförande 4.7.2 Förvaltningschefer, Kommunchef avdelningschefer i kommunledningsförvaltningen 4.7.3 Övrig personal HR-chef Samråd ska ske med resp. förvaltningschef och/eller avdelningschef 4.8 Löne- och pensionsförmåner 4.8.1 Löne- och pensionsfrågor av Kommunstyrelsens principiellt slag personalutskott 4.8.2 För kommunchefen Kommunstyrelsens ordförande 4.8.3 För förvaltningschefer, Kommunchef avdelningschefer i kommunledningsförvaltningen 4.8.4 För övriga HR-chef, som kan vidaredelegera med anvisningar. 4.9 Omplaceringar 21 (30) 4.9.1 Omplaceringar av Kommunchef förvaltningschefer, avdelningschefer i kommunledningsförvaltningen 4.9.2 Omplaceringar enligt 7 § LAS HR-chef 4.9.3 Förflyttningar enligt AB Förvaltningschef 4.10 Bisyssla 4.10.1 Fråga om bisysslor är förenliga Närmaste chef Vid tveksamhet om bisysslans med anställning i kommunen. Förbud om bisyssla fattas förenlighet med anställning i av personalutskottet kommunen ska samråd ske med förvaltningschef och HR-chef 4.11 Arbetsmiljö 4.11.1 Ansvaret för att förvaltningen följer Förvaltningschef med rätt Detta är fördelning av uppgifter Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen att vidarefördela enligt helt enligt AML och ingen (AML) anvisningar delegering enligt KL 5 Plan- och näringslivsärenden Ärende Delegat Anmärkning Lagrum 5.1 Planärenden 5.1.1 Beslut om planuppdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 (30) 5.1.2 Beslut om planbesked Kommunstyrelsens 5 kap, 2 ,3, 4, 5 §§ arbetsutskott plan- och bygglagen (PBL) 5.1.3 Beslut samråd Kommunstyrelsens Planen ska inte vara 5 kap 6 § PBL arbetsutskott kontroversiell, strategisk eller vara av prejudicerande karaktär och ska handläggas enligt standardförfarande 5.1.4 Beslut granskning Kommunstyrelsens Planen ska inte vara 5 kap 6 § PBL arbetsutskott kontroversiell, strategisk eller vara av prejudicerande karaktär och ska handläggas enligt standardförfarande 5.1.5 Mindre ändringar i detaljplan Förvaltningschef med rätt Ändringar ska vara av till vidaredelegation redaktionell karaktär Planchef 5.1.6 Teckna planavtal Planchef 5.1.7 Beslut om betydande miljöpåverkan Kommun-styrelsens Sådant beslut får inte 5 kap 11a § andra arbetsutskott överklagas särskilt, 13 kap 2 stycket PBL § tredje stycket PBL. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som påbörjats för den 1 april 2020, övergångsbestämmelse 3 till SFS 2020:76 5.1.8 Besvara enkäter och remisser Förvaltningschef med rätt Gäller statistik, fakta mm till vidaredelegation Planchef 5.2 Namngivning fastigheter och adresser 23 (30) 5.2.1 Namngivning för kvarters- och gatumark Miljö- och byggnadschef 5.2.2 Fastställande av belägenhetsadress och 10-11 §§ lag om lägenhetsnummer Miljö- och byggnadschef lägenhetsregister 5.3 Näringsliv, remisser, mm 5.3.1 Bidrag till föreningar med samverkansavtal som Kommunstyrelsens ej faller under annan nämnd eller utskotts arbetsutskott verksamhetsområde 5.3.2 Avge yttrande över remisser som inte är av Kommunstyrelsens Detta innefattar principiell beskaffenhet eller annars av större arbetsutskott remissyttrande över andra vikt och som helt kan lämnas utan erinran kommuners planer 5.3.3 Tillstånd att använda kommunens vapen Förvaltningschef med rätt Lag om skydd för till vidaredelegation vapen och vissa Näringslivs- och andra officiella samhällschef beteckningar Ersättare Eventuell ersättare till delegat anges inom parentes. Där ersättare inte anges gäller följande. Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande får beslut fattas av kommunstyrelsens vice ordförande. Vid förfall för tjänsteman får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av förvaltningschef. Vid förfall för kommunchef får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av kommunstyrelsens ordförande. Varje överordnad chef har minst samma befogenhet som underställd personal. 24 (30) Bilaga 1 Riktlinjer för delegation Revideringar Respektive nämnds och styrelses delegationsordning ska revideras löpande efter behov. Syftet med delegation Syftet med delegation är att nämnden ska avlastas ärenden av mer rutinartad karaktär och få möjlighet att ägna mer tid och uppmärksamhet åt frågor av övergripande och principiell betydelse. Vidare har delegation av befogenheter till de anställda ansetts vara ett viktigt medel för att förbättra servicen och effektiviteten inom förvaltningen. Nämndens ansvar Varje nämnd beslutar själv inom de ramar som lagen anger vilka ärendegrupper eller enskilda ärenden som ska göras till en anställd hos kommunen. Detta är bl.a. ett uttryck för att en nämnd har det yttersta verksamhetsansvaret för alla uppgifter inom sitt uppgiftsområde. Nämnden kan också välja att själv behålla beslutanderätten i stor omfattning. En nämnd kan när som helst återkalla delegation. Det kan göras generellt men det kan också göras i ett särskilt ärende. Nämnden har också rätt att utan vidare ta över ett delegerat ärende och fatta beslut i ärendet. Det kan tänkas förekomma när ett ärende oförmodat har fått en principiell vikt och det därför är påkallat att nämnden själv beslutar i ärendet. Nämnden har däremot inte rätt att ompröva ett redan fattat beslut. Delegation Med delegation avses att nämnden överför självständig beslutanderätt, dvs. ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa ärenden. Delegerade beslut gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Den som får beslutanderätten kallas delegat. När en delegat fattar beslut å nämndens vägnar, har beslutet samma rättsverkan som om det fattats av nämnden, och kan därför överklagas på samma sätt. Delegaten har ansvar för ärendets beredning och beslut. Av 6 kap 37 § och 7 kap 5 § KL(2017:725) följer att en nämnd får uppdra att fatta beslut på nämndens vägnar till: • presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare 25 (30) • en anställd hos kommunen Det går inte att delegera till en grupp anställda, en grupp förtroendevalda (t.ex. en beredning) eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda att gemensamt fatta beslut, s.k. blandad delegation. Delegationsförbud I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras 6 kap 38 § KL (2017:725) • ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, • framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, • ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, • ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller • ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras För den som är beslutsdelegat innebär detta att, trots att beslutanderätten är överförd till delegaten, varje ärendes karaktär måste prövas. Visar det sig att ett ärende utvecklar sig till att innehålla någon del av delegationsförbudet, måste nämnden kunna förlita sig på att beslutsdelegaten för ärendet tillbaka till nämnden. Andra punkten innebär ett förbud mot delegation av yttranden med anledning av överklaganden av beslut som nämnden i dess helhet har fattat. Däremot är delegation möjlig om det överklagade beslutet fattats efter delegation. Rätten att avge sådana yttranden kan delegeras till den som fattat det överklagade beslutet men däremot inte till en lägre beslutsnivå. För att nämnden ska hålla sig underrättad om hur delegationsuppdraget utövas kan det emellertid finnas skäl att inte delegera befogenheten att avge yttranden. Flera specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och föräldrabalken innehåller också uttryckliga delegationsförbud, som grundas på en bedömning av vissa ärendens principiella betydelse. I sådana ärendegrupper eller enskilda ärenden får beslutanderätten inte delegeras från nämnden. 26 (30) Anmälan av delegationsbeslut Av 6 kap 40 § KL (2017:725) framgår det att nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt 6 kap 37 § KL (2017:725) – delegationsbeslut – ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap KL (2017:725) – laglighetsprövning. Först när protokollet är justerat och anslaget på kommunens anslagstavla börjar överklagandetiden att löpa. Detta gäller dock inte myndighetsbeslut där överklagandetiden enligt förvaltningslagen alltid börjar löpa från dagen då den enskilde fick del av beslutet. Beslut som är vidaredelegerade från förvaltningschef återrapporteras tillbaka till denne, för anmälan till nämnden. Förvaltningschefs beslut anmäls direkt till nämnden. Kompletterande beslutsdelegation I viss speciallagstiftning (t.ex. LVU och LVM) får en nämnd uppdra åt ordföranden – eller en annan ledamot som nämnden har utsett – en kompletterande beslutanderätt på nämndens vägnar. Denna möjlighet finns även enligt 6 kap 39 § KL (2017:725). Till skillnad mot beslutanderätt genom delegation är den kompletterande beslutanderätten endast avsedd att användas när beslut av nämnden eller delegat inte går att avvakta. Det rör sig alltså här om ärenden som oundgängligen måste avgöras. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Någon begränsning av möjligheterna att delegera enligt denna bestämmelse med hänsyn till ärendenas art finns inte. Den här möjligheten till delegation till ordförande har betydelse bl.a. vid överklaganden, yttranden vid överklaganden samt begäran om inhibition. Ärenden som avgjorts med stöd av 6 kap 39 § KL (2017:725) ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde, 6 kap 40 § KL (2017:725). I delegationsordningen bör ersättare för delegat vid t.ex. sjukdom och semester utses. Delegaten har inte rätt att överlåta sin beslutanderätt till någon annan utan nämndens uttryckliga tillåtelse. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegation i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Om ett sådant beslut överklagas kan en förvaltningsdomstol upphäva beslutet och återförvisa det till nämnden. Vidaredelegation I 7 kap 6 § KL (2017:725) finns en begränsad möjlighet till vidaredelegation. Denna möjlighet finns för att underlätta utveckling av målstyrning av verksamheten och smidiga lösningar vid tillfälliga arbetsanhopningar eller sjukdom. Nämnden kan således genom beslut ge förvaltningschef rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Förvaltningschef får endast använda sin möjlighet till vidaredelegation på ett sådant sätt att nämnden hela tiden vet vem som har rätt att fatta beslut. 27 (30) Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation ska anmälas till förvaltningschef. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschef eller delegaten att vidareanmäla besluten till nämnden föreligger däremot inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för att godkänna vidaredelegation. Vidaredelegerad beslutanderätt kan återkallas av såväl nämnden som förvaltningschef. Dessa kan även föregripa ett beslut genom att ingripa i ärendet och överta beslutsfattandet. Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ KL (2017:725) ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap KL (2017:725) – laglighetsprövning. Om en nämnd med stöd av 6 kap. 33 § KL 7 kap 5 § KL (2017:725) uppdrar åt en anställd att besluta å nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas (6 kap. 38 § KL). Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslutet ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller yttra sig, innan beslut fattas. Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet, 7 kap 7 § KL (2017:725). Lämplig beslutsnivå Lagstiftningen sätter vissa yttre gränser för delegationen, men det innebär inte att nämnden alltid bör delegera allt som är tillåtet, t.ex. till handläggaren. En avvägning måste alltid göras mellan vad som är ändamålsenligt ur verksamhetssynpunkt, lämpligt med hänsyn till personalens kompetens och med hänsyn till att en del beslut är av ingripande karaktär för den enskilde m.m. I vissa fall bör beslutanderätten således läggas på politisk nivå, medan tjänsteman i arbetsledande ställning eller handläggande tjänsteman i andra fall är lämplig beslutsfattare. Verkställighet Kommunallagen skiljer mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Delegationsordningen ska inte omfatta ärenden av rent verkställande art. Gränsdragningen mellan delegation och ren verkställighet är inte helt klar. Följande skillnader kan dock uppmärksammas. Delegation innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Beslutet ska kunna överklagas, antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Även att avge yttranden innebär självständiga bedömningar, trots att yttranden normalt inte kan överklagas. Verkställighet innebär däremot en åtgärd som normalt finns inom tjänstemannens område. I dessa ärenden saknas normalt utrymme för beslutsalternativ eller valmöjligheter. Exempel på verkställighet är • Avgiftsdebitering enligt fastställd taxa 28 (30) • Tilldelning av förskoleplats enligt klar turordningsprincip • Åtalsanmälan, polisanmälan • Bevilja semester • Fastställa arbetsrutiner Ärendegrupp eller enskilt ärende Delegationen kan avse en hel ärendegrupp, vilket är det vanligaste, eller ett enskilt ärende. Som exempel kan nämnas när nämnden tagit ställning i sak i ett visst ärende, men det krävs vissa formella kompletteringar som hindrar nämnden att fatta beslut direkt. I stället för att nämnden tar upp ärendet en gång till kan beslutanderätten delegeras. 29 (30) Bilaga 2 Befattningar Kommunstyrelsens ordförande Förvaltningschefer: Kommunchef Bildningschef Vård- och omsorgschef Miljö- och byggnadschef Teknisk chef Chef arbete och välfärd Avdelningschefer KLF: Kanslichef Ekonomichef HR-chef Näringslivs-och samhällschef 30 (30) Bilaga 3 Lagar mm förkortningar AFS – Arbetsmiljöverkets föreskrifter Kamerabevakningslagen (2013:460) AML – Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lag om lägenhetsregister (2006:378) DSF – Dataskyddsförordning, GDPR. Europaparlamentets och rådets förordning Lag om skydd för vapen och vissa andra officiella (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer etc.) beteckningar (1970:498) FL – Förvaltningslagen (2017:900) KL – Kommunallagen (2017:725) Lag (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten LOU – Lagen om offentlig upphandling (SFS:2016:1145) Förordning (2023:579) om viktigt meddelande till OL – Ordningslagen (1993:1617) allmänheten OSL – Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Säkerhetsskyddslag (2018:585) PBL – Plan- och bygglagen (2010:900) Säkerhetsskyddsförordning (2021:955) TF – Tryckfrihetsförordningen (1949:105) Skyddslagen (2010:305) Lag om att krigsplacera personal enligt lag om totalförsvarsplikt (1994:1809 Lag (1988:97) om förfarande hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara mm. Polismyndighetens författningssamling (2022:1)