3. Arbetsordning för fakultetsnämnder, lärarutbildningsnämnden samt fakulteternas organisation

Styr (1)

Text

1. 13. Arbetsordning för fakultetsnämnder, lärarutbildningsnämnden samt fakulteternas organisation Fastställd av rektor 2024-12-09 3.1 Fakulteter 3.1.1 Fakultetsindelning Universitetsstyrelsen bestämmer vilka fakulteter som ska finnas och därmed vilket ansvarsområde varje fakultetsnämnd ska ha. Karlstads universitet består av två fakulteter, ”Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap” samt ”Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap”. 3.1.2 Dekan och prodekan Fakultetens verksamhet leds av dekan, som är ordförande i fakultetsnämnden. Vice ordförande i fakultetsnämnden är prodekan. Dekan och prodekan utses av rektor på förslag av en rekryteringsgrupp. Rekryteringsgruppen inhämtar synpunkter från hörandegrupper med personal och studenter, samt väger in utfallet av en kollegial rådgivande valprocess. I rekryteringsgruppen samt hörandegrupperna ska även studenter ingå. Uppdraget som dekan har en mandatperiod om fyra år. Dekan bör ha minst docentkompetens, prodekan ska ha doktorsexamen och bör ha docentkompetens. Dekan ansvarar ytterst för fakultetetens utbildning och forskning, dess kvalitet och utveckling. I uppdraget ingår ett övergripande ansvar för personal och arbetsmiljö, ekonomi, pedagogisk utveckling, samverkan, internationalisering, jämställdhet, hållbar utveckling och studentinflytande. Prodekan arbetar på delegation av dekan och är dekanens ställföreträdare i rollen som chef för fakulteten. Dekan har ledningsansvar för beredningen liksom för genomförandet av fakultetsnämndens beslut. 3.2 Fakultetsnämnd vid fakultet 3.2.1 Uppdrag Fakultetsnämnderna arbetar på uppdrag av rektor. Nämndernas uppgifter utgörs av strategisk planering, uppföljning och utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning inom respektive ansvarsområde. Fakultetsnämnderna ansvarar för att arbetet på fakulteten bedrivs i enlighet med den av universitetsstyrelsen fastställda strategin. Fakulteternas verksamheter bedrivs och utvecklas i samverkan med varandra, lärarutbildningsnämnden, centrala stödfunktioner samt med parter i omvärlden. Varje fakultetsnämnd har ansvar för att fakultetens rambudget följs, det vill säga riktlinjer för utveckling och användning av personella och ekonomiska resurser vid fakulteten, inom de ramar som styrelsen fastställt för universitetet i dess helhet. En fakultetsnämnd har ansvar för kvalitet och kvalitetsutveckling av innehållet i fakultetens verk- samhet inom fakultetsnämndens ansvarsområde, det vill säga utbildning och forskning i Beslut: RB /24 Dnr: C2024/ Ersätter: RB 128/21 Dnr: C2021/779 Giltighet fr.o.m: 2025‐01‐01 t.o.m: Tillsvidare Handläggare: Eva Rendahl samverkan med omvärlden. En fakultetsnämnd har också ansvaret för pedagogisk utveckling inom fakulteten. Fakultetsnämnderna har det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. 3.2.2 Fakultetsnämndens sammansättning Flertalet av ledamöterna ska vara vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer (2 kap 6 § högskolelagen (1992:1434), HL). Dekan och prodekan, tillika ordförande och vice ordförande utses av rektor i särskild process efter ett väl utvecklat samrådsförfarande med fakultetens personal samt en valprocess (se ovan 3.1.2). Med vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer avses här professor eller lärare med doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. 3.2.2.1 Valbarhet För valbarhet ska anställningen inom fakulteten omfatta minst 50 procent av en heltidtidsanställning under minst 2 år framåt. Valbara som ordförande, vice ordförande samt fyra av de sex lärarrepresentanterna är endast de vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personerna. 3.2.2.2 Röstberättigade Röstberättigade till de ovan nämnda åtta lärarrepresentanterna är samtliga med anställning vid fakulteten som omfattar minst 50 procent av en heltidsanställning vid tidpunkten för röstlängdens upprättande. 3.2.2.3 Övrigt Val ska hållas efter förslag av en valberedning. Se Bestämmelser om val till fakultetsnämnder. Studentrepresentanterna och doktorandrepresentanten utses av den studentsammanslutning som erhållit kårstatus. För de sex lärarledamöterna ska tre reserver väljas, varav två med anställning som kräver vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Av valet ska turordning framgå för reserver avseende de vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta. Rektor har beslutat att en fakultetsnämnd ska ha tretton ledamöter. Sammansättningen framgår av tablån nedan. Rektor har beslutat att två företrädare för administrativ och teknisk personal vid fakulteten med närvaro- och yttranderätt och mandattid tre år ska väljas. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid fakultetsnämndens sammanträden. Dessa utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten på sätt som anges i personalföreträdarförordningen. Ledamöter Utses/väljs av Mandattid Ordförande (dekan) (Lärare med 1 Utses av rektor i särskild process efter 4 år doktorsexamen.) samrådsförfarande med fakultetens personal samt valprocess. Vice ordförande (prodekan) (Lärare 1 Utses av rektor i särskild process efter 4 år med doktorsexamen) samrådsförfarande med fakultetens personal samt valprocess. Sex lärare varav minst fyra med 6 Väljs av samtliga anställda inom 3 år vetenskaplig eller konstnärlig fakulteten kompetens En forskarstuderande vid fakulteten 1 Utses av den sammanslutning som 1 år erhållit kårstatus (läsår) En extern ledamot med vetenskaplig 1 Väljs av samtliga med en anställning 3 år eller konstnärlig kompetens vid fakulteten. Tre representanter för studenterna 3 Utses av den sammanslutning som 1 år samt en gruppsuppleant erhållit kårstatus (läsår) Summa ledamöter 13 Närvaro- och yttranderätt Två företrädare för administrativ och 2 Väljs av samtliga anställda inom 3 år teknisk personal fakulteten Två företrädare för de anställda 2 Utses av den eller de 1 år arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten 3.2.3 Arbetsordning för fakultetsnämnd vid fakultet 3.2.3.1 Kallelse Kallelsen fastställs av ordförande. Föredragningslistans slutliga utformning fastställs vid sammanträdet. Kallelse jämte föredragningslista och ärendeunderlag sänds till ledamöterna och företrädarna för administrativ och teknisk personal samt företrädarna för de anställda normalt senast sex vardagar innan ordinarie sammanträde. Ordförande beslutar om kallelse till extra sammanträde. Ledamot förväntas delta vid nämndens sammanträden. Ledamot som på grund av giltig ursäkt ändå inte kan delta vid sammanträde ska anmäla detta till fakultetsnämndens sekreterare. 3.2.3.2 Sammanträdesordning Fakultetsnämnden är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande inklusive ordförande eller vice ordförande. Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller organisationen av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet. Om den bedömning som avses ska göras av en grupp av personer ur nämnden, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Universitetsstyrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl (2 kap. 6 § HL). Om de vetenskapliga eller konstnärligt kompetenta ledamöterna inte är i majoritet kan detta hanteras till exempel genom att frågan bordläggs till nästa sammanträde eller genom att ledamöter i kategorin ej vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta plockas bort genom lottning. Observera dock att fler än hälften av ledamöterna måste vara närvarande för beslutsförhet. Vid sammanträde deltar också fakultetsnämndens sekreterare. Den eller de som ordförande utsett att vara föredragande deltar under behandlingen av respektive ärende. Ordförande kan därutöver särskilt besluta att för visst sammanträde eller ärende medge person närvaro- och yttranderätt. Övriga adjungeringar görs av fakultetsnämnden. Ordförande ansvarar för att varje enskilt ärende i nämnden bereds i enlighet med kraven på information och förhandling enligt arbetsrättslagstiftningen och gällande avtal. Av de ärendeunderlag som utsänds inför sammanträde bör om möjligt framgå föredragandes förslag till beslut i varje enskilt ärende. Vid sammanträden förs protokoll som ska undertecknas av sekreterare och justeras av ordföranden samt av den justerare som utsetts vid sammanträdet. Protokollet ska vara justerat senast tre veckor efter sammanträdet. Beslut i fakultetsnämnden fattas genom acklamation, om inte omröstning begärs. Omröstning ska ske öppet och utgången bestäms med enkel majoritet. Omröstningsreglerna anges i 29 § förvaltningslagen (2017:900), FL. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst. Ledamot som deltagit i fakultetsnämndens beslut har enligt 30 § FL reservationsrätt. Det innebär rätt att få avvikande mening antecknad i protokollet för att inte bli delaktig i beslutet. Även föredragande och andra tjänstemän som, utan att ha deltagit i avgörandet, har medverkat till den slutliga handläggningen har rätt att anmäla avvikande mening. Anmälan om avvikande mening ska ske i anslutning till sammanträdet, det vill säga, innan protokollet justerats. 3.2.3.3 Studentrepresentation Studentrepresentanterna utses av den studentsammanslutning som erhållit kårstatus. I det fallet då sådan sammanslutning saknas ansvarar universitetet för att studentrepresentanter utses genom val. Icke tjänstgörande ersättare för studenterna äger rätt att närvara vid sammanträdena utan yttrande- och förslagsrätt och utan ekonomisk ersättning. 3.2.3.4 Brådskande ärenden Om ett ärende är så brådskande att fakultetsnämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordförande och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Samtliga ledamöter ska dock ges möjlighet att delta i beslutet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordförande ensam avgöra ärendet. Beslut som är fattade på dessa sätt ska anmälas vid nästa sammanträde med fakultetsnämnden. 3.2.4 Övriga formella grupper på fakultetsnivå 3.2.4.1 Obligatoriska råd och utskott På varje fakultet ska finnas anställnings- och befordringsutskott, forskningsutskott, programråd, utbildningsutskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildningsutskott för utbildning på forskarnivå. Restriktivitet ska i övrigt gälla vid inrättandet av ytterligare nämnder, utskott, kommittéer och råd. 3.2.4.2 Anställnings- och befordringsutskott Anställnings- och befordringsutskottet har i uppdrag att bereda ärenden och avge förslag till beslut vid anställning av akademisk personal i de fall sakkunniga anlitas. Utskottet har också i uppdrag att bereda ärenden och avge förslag till beslut vid befordran till professor eller lektor samt vid utnämning till oavlönad docent samt meriterad och excellent lärare. Anställnings- och befordringsutskottet är sammansatt med vetenskapligt och pedagogiskt kompetenta ledamöter med kompetens att bedöma sökande, studentrepresentant samt doktorandrepresentant. Utskottet ska ha så stor spridning som möjligt vad avser ledamöternas ämnesområde, bakgrund, internationell erfarenhet och kön. Utskottet leds av en ordförande. Ordförande och lärarrepresentanter ska ha doktorsexamen och bör ha docentkompetens. Ordförande och lärarrepresentanter utses av nämnden. En studentrepresentant och en doktorandrepresentant utses av Studentkåren. 3.3 Fakultetens inre organisation 3.3.1. Institution Inom fakulteten organiseras institutioner. Institutionen leds av en prefekt. Den enskilda fakultetens indelning i institutioner har fastställts av universitetsstyrelsen. Rektor har dock mandat från universitetsstyrelsen att genomföra de ändringar som är nödvändiga för verksamheten vad gäller institutionsindelning och ämnens placering. Institutionerna ska ha en arbetsordning, som fastställs av dekan, där det framgår hur arbetet är organiserat, vilka frågor som är delegerade, var och hur beslut fattas samt hur student- och medarbetarinflytande sker. 3.3.1.1 Prefekt För varje institution ska det som chef finnas en prefekt utsedd av dekan efter samråd med rektor. Utseende av prefekt sker i normalfallet efter ett förfarande med hörandegrupper. Uppdraget som prefekt gäller under en mandatperiod om fyra år. Prefektens ansvarsområden och befogenheter fastställs genom delegationsbeslut av dekan. Prefekten leder institutionen, ansvarar för dess strategiska utveckling ingår i fakultetens ledningsgrupp och ska bedriva ett ledarskap som ligger i linje med universitetets ledar- och medarbetarpolicy. Uppdraget som prefekt innebär bland annat att ansvara för institutionens personal, ekonomi och arbetsmiljö, verka för att institutionens verksamhet i dialog med medarbetare utvecklas strategiskt och håller hög kvalitet, samt att beakta jämställdhet, mångfald och hållbar utveckling vid institutionen. Prefekten har även ett övergripande ansvar för studentinflytandet på institutionen och ett särskilt ansvar för att studentinflytande även sker vid beslut som fattas av en enda person genom samråd med studentrepresentant i god tid före beslutet enligt 2 kap. 14 § högskoleförordningen (1993:100), HF. 3.3.1.2 Proprefekt En eller två proprefekter ska utses per institution och kan ges ansvar för enskilda ämnesgrupper och deras personal. Ansvaret kan omfatta verksamhet, personal, ekonomi och arbetsmiljö inom en eller flera personalgrupper. Om proprefekt ges personalansvar för vissa personalgrupper kvarstår prefektens personalansvar för kvarvarande personalgrupper samt för proprefekter. Proprefekt är underställd prefekt och tilldelas ansvarsområden och befogenheter genom skriftligt delegationsbeslut av prefekt. En av institutionens proprefekter utses till ställföreträdande prefekt för att kunna ersätta prefekten vid frånvaro. Proprefekt utses av dekan efter samråd med institutionens prefekt. 3.3.1.3 Examinator Varje kurs på grundnivå och avancerad nivå (magister-/masternivå) ska ha en ansvarig lärare som sätter betyg; examinator (6 kap. 18 § HF). För prov som ingår i utbildning på forskarnivå sätts betyg av en särskilt utsedd lärare; examinator (6 kap. 32 § HF). Examinator är även på delegation av dekan, beslutsfattare i ärenden om tillgodoräknande av hel kurs och del av kurs. Dekan utser examinator samt en ställföreträdande examinator på grundnivå och avancerad nivå efter samråd med prefekt. Berörd fakultetsnämnd eller det organ dit fakultetsnämnden delegerar utser examinator för utbildning på forskarnivå. Examinator ska normalt ha anställning tills vidare som lärare vid universitetet. Minimikrav är att examinator ska ha en anställning som omfattar minst 50 procent av en heltidsanställning tills vidare eller som visstidsanställning på minst två år. Examinator i utbildning på grundnivå ska ha doktorsexamen. Examinator i utbildning på avancerad nivå (magister-/masternivå) samt inom forskarutbildningen ska vara docent eller professor. Undantag får beslutas av dekan om synnerliga skäl föreligger. 3.3.1.4 Programledare Till varje program ska knytas en programledare. Programledaren arbetar på uppdrag av fakultetsnämnden och är samordnare för ett enskilt utbildningsprogram. Till programledarens ansvar hör bland annat fortlöpande kvalitetssäkring, planering och uppföljning av programmet samt samordning mellan programmets olika delar. Arbetet sker i enlighet med universitetsövergripande riktlinjer för programledaruppdrag. 3.3.1.5 Studierektor Vid varje ämne inom institutionen ska det för ämnets utbildning finnas en studierektor som är underställd institutionens prefekt. Vid behov kan en studierektor utses för att hantera flera ämnen. Det är också möjligt att utse en studierektor för ämnets utbildning på grund- och avancerad nivå samt en studierektor för ämnets utbildning på forskarnivå. Uppdraget som studierektor utlyses internt på institutionen och utses av institutionens prefekt efter samråd med dekan. Mandatperioden är normalt tre år och uppdragets omfattning beslutas av prefekt. Uppdraget som studierektor innebär att arbeta med verksamhetsplanering och uppföljning av ämnets utbildning, arbeta för att ämnets utbildning utvecklas och håller en hög kvalitet, samt ansvara för att samordning av pedagogisk utveckling sker vid ämnet. Studierektorn ansvarar även för tjänsteplanering. 3.3.1.6 Ämnesföreträdare Vid varje ämne inom institutionen ska det finnas en ämnesföreträdare som är underställd institutionens prefekt. Vid behov kan en ämnesföreträdare utses för att hantera flera ämnen. Uppdraget som ämnesföreträdare utlyses internt på institutionen. Ämnesföreträdaren utses av institutionens prefekt efter samråd med dekan. Ämnesföreträdaren ska i normalfallet ha avlagt doktorsexamen i det aktuella ämnet och vara docentkompetent eller ha motsvarande konstnärlig behörighet. Mandatperioden är normalt tre år och uppdragets omfattning beslutas av prefekt. Uppdraget som ämnesföreträdare innebär att företräda ämnet internt och externt i de sammanhang som beslutas av prefekt, ansvara för att ämnets utbildning, forskning och samverkan utvecklas strategiskt och håller en hög kvalitet, samt bistå prefekten vid rekryteringar. Uppdragets ansvarsområden och befogenheter fastställs genom skriftligt delegationsbeslut av dekan. 3.3.1.7 Institutions- och utbildningsråd Institutionen ska ha ett institutionsråd och minst ett utbildningsråd som är rådgivande till prefekten. Råden ska säkerställa inflytande från studenter och institutionens alla ämnen gällande strategisk utveckling, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, ekonomi, arbetsmiljö, kursplaner, kursanalyser samt övriga studentrelaterade frågor. Prefekten beslutar i samråd med dekan om rådens sammansättning. Studentkåren utser studentrepresentanter. 3.3.1.8 Ledningsgrupp Institutionen ska ha en ledningsgrupp som hanterar verksamhetens strategiska och operativa frågor. Prefekten beslutar i samråd med dekan om ledningsgruppens sammansättning. 3.3.1.9 Ämnesmöte Varje ämne vid en institution ska ha ämnesmöten/ämneskollegium där utbildning, forskning, samverkan samt övriga frågor som berör ämnets verksamhet beaktas. 3.3.2 Fakultetens administrativa avdelning En administrativ avdelning ska finnas direkt under dekan. Enheten utgör en gemensam och sammanhållen administrativ resurs för hela fakulteten. Enheten ska ge administrativt stöd till dekan, fakultetsnämnd med dess olika utskott, institutioner och studenter. Arbetssättet ska kännetecknas av flexibilitet där verksamhetens behov sätts i fokus. Den administrativa avdelningen leds av en administrativ chef, som är underställd dekan. Administrativ och teknisk personal som är entydigt och specifikt knuten till en institutions eller ett ämnes utbildnings- och forskningsverksamhet kan däremot anställas vid institutionen. Fler uppdrag kan vid behov inrättas av prefekt efter samråd med administrativ chef och dekan, dock inte för de centrala uppdrag som har en lokal placering vid fakulteterna. 3.3.2.1 Administrativ chef Den administrativa chefens huvuduppgift är att leda verksamheten vid den administrativa avdelningen så att dess uppgifter fullgörs på ett effektivt sätt. Däri ingår personal- och arbetsmiljöansvar. Den administrativa chefen ska därvid biträda dekan i frågor om bland annat budgetering, uppföljning och personaladministration samt samverka med universitetsdirektören i administrativa frågor. Den administrativa chefen ska även tillse att tagna beslut verkställs och följs upp och att ärenden från fakulteten till rektor bereds. Den administrativa chefens ansvarsområden och befogenheter fastställs genom delegationsbeslut enligt fakultetens interna delegationsordning. 3.4 Lärarutbildningsnämnden 3.4.1 Organisation och uppgifter Lärarutbildningen vid Karlstads universitet finns i en matrisorganisation med en lärarutbildningsnämnd. Lärarutbildni