Delegationsordning för Byggnadsnämnden
Källa: P0lytics läsmodell för offentliga Sverige (sweden-read/1), ögonblicksbild sverige:2026-10-11:469355e6bc5e2bd1 per 11 oktober 2026, laddad 19 oktober 2026; koder enligt ontology-sweden/1 1.0.1. Underlaget kommer från Statskontoret, SCB:s myndighetsregister, Kolada, Regeringskansliet och Riksdagens författningssamling — varje relation, roll och dokument bär sin egen källa.
Källa
Hämtad 11 oktober 2026 · sha256 24f7828b23bb621dd84bacd054fc516581182c892d84bcbef4a3cec35601e45f · 5 paragrafer · producent p0lytics.public-mandates
Personnummer och personers e-postadresser i texten är maskerade av P0lytics; spärrade namn är ersatta. Originalet är den rättsligt gällande texten.
Styr (1)
Text
byggnadsnämnden 2026-09-24
Detta dokument gäller för Byggnadsnämnden Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Kommundirektör Dnr Bn 2026/27 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................ 3 Byggnadsnämnden ................................................................................................ 7 Kommungemensamma ärenden .......................................................................... 10 Byggnadsnämndens delegering inom plan- och bygglovsområdet .................... 14 Inledning Vad innebär delegation? Delegation enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning och förvaltningsbesvär. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegationsuppdraget. Nämnden kan genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden har redovisningsansvaret, men delegaten har det juridiska ansvaret (till exempel tjänstefel och skadestånd). Syftet med en delegationsordning är att rutinärenden ska avlastas nämnden eller styrelsen. Detta för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden. Det möjliggör också en effektivare verksamhet från nämnden till delegaten genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare, vilket också kommer medborgarna tillgodo. Förutsättningarna för delegation Delegation inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegation av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegationsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegationsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegeras. Vem kan vara delegat? En nämnd kan enligt 6 kap. 37 § KL lämna delegationsuppdrag till: • Ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden • En ledamot eller ersättare i nämnden • En anställd hos kommunen • En anställd hos annan kommun eller kommunalförbund genom avtalssamverkan Det är inte tillåtet att lämna delegationsuppdrag till • flera anställda i grupp • till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, så kallad blandad delegering • anställd i kommunalt företag Det bör också vara klart, genom delegationsordningen eller på annat sätt, vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. 3 Beslut som inte får delegeras Nämnden får enligt 6 kap. 38 § KL inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: • ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, det vill säga nämndens övergripande ansvar för verksamheten, • framställningar eller yttranden till fullmäktige samt yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, • ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, • ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och • ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som kan eller inte kan delegeras finns inte. Man får se på hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens eller verksamhetens storlek och organisation. Avtalssamverkan I vissa fall har kommunen inte de förutsättningar som krävs för att anställa en inspektör, varpå ett samverkansavtal med andra kommuner kan aktuellt. En kommun får ingå avtal om att någon eller några av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun. Detta kallas avtalssamverkan. Inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 § KL kan de samverkande kommunerna komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Det kallas extern delegering (KL). Ren verkställighet Verkställighet innebär en åtgärd som normalt finns inom tjänstemannens område. Beslut som fattas i det dagliga arbetet och som styrs av regler, riktlinjer och rutiner är ren verkställighet. Exempel är anställande och entledigande av personal, debitering av avgifter enligt fastställd taxa, inköp av varor från leverantör där kommunen tecknat avtal eller tecknande av enklare avtal som rör sig inom budget. Beslut som fattas i enlighet med de rättigheter som följer arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal är också verkställighet. I dessa fall finns litet eller inget utrymme för att fatta självständiga beslut, som kan hänföras till delegationsbeslut. Anmälan av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska enligt 6 kap. 40 § KL anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta ska ske. Syftet med anmälan är flera. Nämndernas informations- och kontrollbehov ska tillgodoses, dessutom kan det ha betydelse för beslutets laga kraftvinnande. Vissa beslut vinner nämligen laga kraft tre veckor efter att det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att det 4 protokollförda beslutet justerats. Antingen kan delegaten skriva ett särskilt protokoll över beslutet som anslås eller räknas klagotiden från den dag, då anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes hos nämnden. Vidaredelegation Det följer av 7 kap. 6 § KL att möjlighet finns för nämnden att besluta om vidaredelegering för kommundirektör till annan anställd. Ersättare av delegat Vid ordinarie tjänstemannadelegats frånvaro, om ersättare inte finns, utövas beslutanderätten av närmast överordnad. Brådskande ärenden Enligt 6 kap. 39 § kommunallagen (2017:725) ”En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.” Anpassning till budget För samtliga beslut gäller att beslut endast får fattas inom ramen för budgeterade medel och inom de konton som delegaten har budgetansvar för Överklagande, besvärshänvisning Eftersom delegaten helt träder in i nämndens eller styrelsens ställe kan också besluten överklagas på samma sätt som nämndens eller styrelsens beslut. Överklagandetiden är tre veckor och räknas från: 1. Enligt 44 § förvaltningslagen (2017:900) ”Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.” Detta kallas förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär innebär att en privatperson överklagar ett beslut som gäller vederbörande personligen. Den överprövande instansen, vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten, prövar både om beslutet är lagligt och om det är lämpligt. Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och ta ett annat beslut. 2. Enligt 13 kap. 5 § kommunallagen (2017:725) ”Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. […]” Detta kallas laglighetsprövning. Laglighetsprövning är när vem som helst som bor i kommunen vill överklaga ett kommunalt beslut. Förvaltningsrätten kan upphäva kommunens beslut om den kommer fram till att: • beslutet inte tillkommit i enlighet med lagen • beslutet gäller något som inte är kommunens angelägenhet 5 • den nämnd eller annat beslutsorgan som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter • beslutet strider mot någon svensk lag eller författning Förvaltningsrätten kan inte ändra beslutet, utan bara upphäva det. Om förvaltningsrätten upphäver beslutet, finns det inte längre något beslut i ärendet. Om kommunen redan verkställt eller genomfört beslutet som upphävs måste kommunen så långt det är möjligt återställa det som gjorts. Delegation av rätt att överklaga Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig kan delegeras. Ett bemyndigande ska vara försett med förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får delegationen inte omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt. Hur man överklagar Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klagande ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring i beslutet som klagande begär. Vid förvaltningsbesvär ska skrivelsen med överklagandet lämnas till nämnden inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. Nämnden prövar om överklagandet har lämnats in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent ska det avvisas, det vill säga inte tas upp till prövning. Ett överklagande ska dock inte avvisas om: • förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller • överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden. Nämnden ska ompröva beslutet om det är uppenbart oriktigt och om det snabbt och enkelt kan ändras och ändringen kan ske utan nackdel för klaganden. Om överklagandet inte avvisas överlämnar nämnden detta tillsammans med övriga handlingar till den myndighet som ska pröva ärendet. Detta gäller oavsett om nämnden ändrat beslutet till den överklagandes fördel eller inte. Beslut utan delegationsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegationsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän domstol. Delegation av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas En nämnd får enligt 6 kap. 39 § KL uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten eller förarbetena. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Denna typ av beslut anses som ett beslut av nämnden. 6 Byggnadsnämnden Allmänt om byggnadsnämndens uppgifter I reglementet för byggnadsnämnden framgår att nämndens huvudsakliga ansvarsområde är myndighetsutövning och rådgivning inom nedanstående lagstiftning med tillhörande förordningar och föreskrifter: • Plan- och bygglagen (2010:900), i den mån uppgifterna inte åligger kommunstyrelsen Byggnadsnämnden ansvarar även för övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnden inom byggområdet. Förkortningar för delegater Bygglovhandläggare/Byggnadsinspektör/Bygglovsingenjör BL/BI GIS-ingenjör GIS Ordförande i bygg- och miljönämnden Ordf Kommundirektör Kd Enhetschef strategisk enhet Ese Vice ordförande i bygg- och miljönämnden V. Ordf 7 Författningslista med förkortningar A Anläggningslagen (1973:1149) B Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd BBR Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska EKS konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av OVK ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK (BFS 2011:16) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra H motordrivna anordningar (BFS 2011:12) D Delgivningsförordningen (2011:154) DF Delgivningslagen (2010:1932) DL Dataskyddsförordnigen General Data Protection Regulation (EU) GDPR 2016/679 F Fastighetsbildningslagen (1970:988) FBL Förvaltningslagen (1986:223) FL J Jordbruksverkets författningssamling SJVFS K Kommunallag (2017:725) KL L Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och LGS skyltning Lag (2006:378) om lägenhetsregister LLR Lag (1985:206) om viten LOV N 8 Naturvårdsverkets författningssamling SNFS O Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) OSL Ordningslag (1993:1617) OL P Plan- och byggförordning (2011:338) PBF Plan- och bygglag (2010:900) PBL Plan- och bygglag (1987:10) ÄPBL T Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF 9 Kommungemensamma ärenden Arbetsgivarärenden Nr 1 Ärende – arbetsgivarärenden 1. Delegat 2. Ersättare 1.1 Tillsvidareanställning av arbetsledare. 1. Kd 1.2 Tillsvidareanställning av personal i arbetsenhet. 1. Kd 1.3 Projektanställning 1. Kd Ekonomiärenden Nr 2 Ärende – Lån och fodringar 1. Delegat 2. Ersättare 2.1 Av- och nedskrivning av fodringar, upp till ett 1. Kd basbelopp och år. 2. Ekonomichef 2.2 Fastställande av avgifter vid avvikelse från 1. Ekonomichef riktlinjer. 2. Kd Utseende av personer med rätt att teckna, attester med flera Nr 3 Ärende – Utseende av personer med rätt att 1. Delegat teckna, attester med flera 2. Ersättare 3.1 Utseende av beslutsattestanter 1. Kd 2. Ekonomichef Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster Nr 4 Ärende – Upphandling, inköp och avyttring av 1. Delegat varor och tjänster 2. Ersättare 4.1 Anskaffningsbeslut, upp till tre basbelopp. 1. Kd 2. Ekonomichef 4.2 Upphandling av varor och tjänster upp till tre 1. Kd basbelopp. 2. Ekonomichef Juridik och avtal Nr 5 Ärende – Juridik och avtal 1. Delegat 2. Ersättare 5.1 Befullmäktigande av ombud att föra Byggnadsnämndens 1. Kd talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. 5.2 Utlämnande av allmän, ej offentlig handling. 1. Kanslichef eller Nämndsekreterare 2. Kd 10 Kurser och konferenser Nr 6 Ärende – Kurser och konferenser 1. Delegat 2. Ersättare 6.1 Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser. 1. Kd 2. Ordf Övrigt Nr Ärende – Övrigt 1. Delegat 7 2. Ersättare 7.1 Representation och uppvaktningar samt överlämnande av gåvor. 1. Kd 7.2 Yttrande till myndighet, i ärenden av mindre vikt. 1. BL/BI, 2. Kd 7.3 Avskrivning av inaktuella ärenden 1. BL/BI, 2. Kd 7.4 Teckna personuppgiftsbiträdesavtal (PUA) enligt GDPR 1. IT-strateg 2. Kommundirektör 7.5 Beslut om att ingå avtal om samverkan med annan kommun 9 kap 37 § KL 7.6 Beslut om vidaredelegering av beslutanderätten till annan anställd 12 kap. 5 § PBL i kommunen, i den mån beslutanderätt enligt denna delegationsordning delegerats till förvaltningschef inom 7 kap. 6 § KL nämndens verksamhetsområde 7.7 Beslut om vidaredelegering av beslutanderätten till anställd i 12 kap. 5 § PBL annan kommun under förutsättning att båda nedanstående 7 kap. 4-8 §§ KL kriterier är uppfyllda Se även 9 kap. 37 1. beslutanderätten i ärendegruppen har delegerats till § andra stycket förvaltningschefen, och KL. beslutanderätten faller inom ramen för sådan verksamhet som regleras i ett samverkansavtal enligt 9 kap. 37 § KL. 11 Allmänna ärenden Nr Lagrum 1.Delegat 8 Ärenden – Allmänna 2.Ersättare 8.1 Besluta i ärenden som är så brådskande att 12 kap. 5 § 1. Ordf nämndens avgörande inte kan avvaktas. PBL; 2. V. Ordf Delegationen avser alla nämndens 6 kap. 39 § verksamheter. Beslut ska alltid anmälas på KL nämndens nästa sammanträde. 8.2 Besluta att avge yttrande till högre instans med 1. Ordf anledning av överklagande av beslut som fattats 2. Kd med stöd av delegation. 8.3 Besluta att överklaga beslut och domar som 1. Kd innefattar ändring av beslut som fattats med stöd av delegation. 8.4 Besluta att ansöka hos mark- och miljödomstol 21 kap. 1 § 1. Kd respektive förvaltningsrätt om utdömande av första vite. stycket 8 MB;