Fru talman! Låt oss titta på exemplet Malmö i fråga om andelen bidragsförsörjda invånare. Där ligger procenttalet på 17,7, att jämföra med Sverigesnittet som är 11,9 procent.
Migrationspolitiken får till följd att det blir problem med att integrera människor, med utanförskap och segregation. De problemen tar sig naturligtvis också in i skolsystemet och påverkar, som Eva Lindh själv var inne på, barnens möjligheter till en god utbildning.
Socialdemokraternas lösning på problemen är att omfördela, omfördela och omfördela. Det vill säga att man inte vill se roten till problemen, nämligen den förda migrationspolitiken från statligt håll och från kommunalt håll. Kommunerna har ju ett ansvar för att de står bakom den förda migrationspolitiken från statligt håll och inte har hjälpt till med att sätta stopp för den. Lösningen är inte att omfördela, omfördela och omfördela, det vill säga Socialdemokraternas modell. Lösningen är att gå till botten med roten i problemet, nämligen den förda migrationspolitiken. Den har skapat utanförskap och segregation, och den leder till att fler och fler behöver försörja sig med hjälp av bidrag - i till exempel Malmö kommun.
Är man inte beredd att erkänna problemen med migrationspolitiken, som Socialdemokraterna uppenbarligen inte är beredda att göra, kommer vi aldrig att få någon förändring. Vågar man inte säga vad problemet är kommer man aldrig att kunna göra något åt det och få en varaktig förändring.
Vi sverigedemokrater har varit tydliga med att problemet i framför allt storstadskommuner, till exempel Malmö och Göteborg, är de svårigheter den förda migrationspolitiken under bland annat Socialdemokraterna har skapat. Följden är att Malmö och Göteborg behöver mer och mer försörjning från andra, trots att de har alla förutsättningar att lyckas själva, men de kan inte ändra sin politik.