Fru talman! Vi diskuterar alltså betänkande SkU11 om moms - konsumtionsskatten som har sina förtjänster men också leder till en del huvudbry för företag och andra eftersom det kan vara krångligt.
Låt mig börja med att säga något som föll bort i det föregående ärendet. Flera talade då om solelsskatten som om den finns, men den avskaffades faktiskt den 1 juli förra året. Att tala om den som om den skulle finnas är därför inte rättvisande. Jag ville ha detta sagt så att det blir korrekt och så att alla vet det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt
Åter till momsen. Sverige har ett ganska litet skattefel när det gäller momsinbetalningar jämfört med de allra flesta EU-länder, vilket är bra. I EU var momsgapet totalt 170 miljarder euro 2013, vilket är en astronomisk summa. Det är därför inte konstigt att man jobbar aktivt i EU med att förändra detta och komma åt bedrägerier och felaktigheter när det gäller moms.
Det kan finnas ett värde i att ha enhetlig moms. Det är enkelt och förutsägbart, och man slipper oklarheter. Ett exempel som ofta tas upp är musik med dans och utan dans. Samtidigt finns det ett värde i att ha differentierade momssatser för att kunna stödja vissa verksamheter som vi vill gynna och ha mer av.
För ett par år sedan gjorde Högsta förvaltningsdomstolen en förändring som innebar att secondhandbutiker momsbelades. Vi var många som var emot det, och vi lyckades stoppa det.
Under denna mandatperiod har vi också fått till sänkt moms på enklare reparationstjänster på kläder, skor, cyklar och liknande. Det är bra, och det är också något som har uppmärksammats i flera länder. Bara för ett par veckor sedan var jag i Norge och pratade om de svenska erfarenheterna kring detta på konferensen Broen til fremtiden.
Om EU fortsätter att gå i riktningen att man ska kunna använda momsen mer flexibelt än i dag kan det vara ett sätt att styra mer mot ökad återvinning och bättre resursutnyttjande.
Fru talman! Två av oppositionspartierna har i sina budgetalternativ förslag om att höja momsen. Kristdemokraterna föreslår en höjning med hela 18 miljarder genom att varje steg höjs med 1 procentenhet. Moderaterna förespråkar en momshöjning av mellansteget från 12 till 13 procent, vilket motsvarar 3 miljarder kronor.
I sin skrivelse om skatteutgifter skrev Finansdepartementet om fördelningspolitiska effekter av höjd moms på livsmedel, alltså på mellansteget. Det visar sig att låginkomsttagare lägger en större andel av sin inkomst på mat, men höginkomsttagare lägger mer nominellt.
När det gäller den höjda biografmomsen har jag all respekt för att det är tråkigt om biografer läggs ned. Men jämför vi dessa 200 miljoner kronor med Kristdemokraternas 18 miljarder är det senare 90 gånger så mycket. Moderaternas förslag på 3 miljarder motsvarar 15 gånger mer. Jag adresserar detta för att vi ska se proportionerna.
Inget av dessa partier har självt velat redogöra för de skattehöjningar som de har föreslagit i sina budgetar, utan de har i stället velat peka på det regeringen gör och de skatter de har velat sänka.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)