Herr talman! Jag vill tacka för svaret! Emilia Töyrä har på ett utmärkt sätt redogjort för majoritetens uppfattning. Den är väl grundad, och hon uttrycker förståelse för reservanternas tveksamhet. Det är ett bra sätt att hantera en fråga där man landar olika. Det låter väl.
Vidare går Emilia Töyrä igenom att hon har varit i kontakt med Svenska kyrkan. Från dem som hon har haft kontakt med i kyrkomötet finns det inget önskemål om att förändra förhållandena. Alltså fullgör hon linjen också i riksdagen. Det är en helt hedervärd och mycket vettig ståndpunkt.
Det innebär också att Emilia Töyrä, och majoriteten med henne, fattar ett beslut som egentligen skulle tillkomma Svenska kyrkan och inte ligga på vårt bord. Jag kan hålla med om att det finns nackdelar med möjligheten till fri församlingstillhörighet. Det är inte självklart vad Svenska kyrkan ska välja. Jag kan dras åt båda hållen, om jag nu skulle ha engagerat mig i frågan. Men egentligen är det inte min sak, utan det är Svenska kyrkans sak. Jag är alldeles övertygad om att Svenska kyrkan hade skilt sig från frågan på ett sätt som hade passat dem bäst.
Skulle Emilia Töyrä som representant för majoriteten kunna tänka sig att ompröva det här i en framtid om det skulle visa sig att det gagnar Svenska kyrkan att få bestämma om sig själv?