Herr talman! Jag tror att en arbetstidsförkortning,
rätt genomförd, kan få effekter på sysselsättningen.
Men vi skall inte ta det för givet, därför att det förut-
sätter en rad saker. Det ser vi också om vi tittar på
erfarenheter från andra länder där man har genomfört
arbetstidsförkortning, t.ex. Tyskland, som Barbro
Johansson nämnde, Holland, Frankrike eller Dan-
mark.
När människor jobbar kortare tid per dag jobbar
de effektivare och orkar mera. Det gör att de jobbar i
kapp en del av den egna arbetstidsförkortningen. När
arbetstiden förkortas på en del arbetsplatser kanske vi
inte automatiskt kan nyanställa människor på samma
antal timmar. Det kanske också är så att en arbetstids-
förkortning ger dem som jobbar halvtid eller deltid -
många kvinnor - en chans att gå upp i arbetstid. Jag
tror också att det är viktigt att inte kostnaden för själ-
va verksamheten ökar vid en arbetstidsförkortning,
utan att man har råd att nyanställa. Därför tycker jag
att det bästa sättet att förkorta arbetstiden är det som
framförs på många håll, framför allt i Tyskland av IG
Metall, och som Barbro Johansson hänvisade till:
Man avstår en del av lönekostnaderna och väljer kor-
tare arbetstid i stället.