Fru talman! När lönen kommer in på kontot är det mycket som ska göras. Bostaden, telefonräkningen, elräkningen och mycket annat ska betalas. Sedan ska pengarna räcka till mat och förhoppningsvis också nöjen och semester. Utgifterna är många. Men den största utgiften vi har glömmer vi ofta bort. Det är den vi debatterar här i dag, nämligen inkomstskatten.
De flesta av oss vet nog hur mycket vi betalar för vår bostad varje månad, och de flesta av oss har någorlunda koll på vad telefonen kostar och hur stor elräkningen brukar bli. Men det finns studier som visar att många av oss inte vet hur stor vår största utgift, skatten, faktiskt är.
Den som tjänar 30 000 kronor får i genomsnitt 23 000 kronor på kontot varje månad. Men för arbetsgivaren är kostnaderna betydligt högre än 30 000 kronor. Arbetsgivaren som ska betala sociala avgifter och skatter har en kostnad på över 39 000 kronor varje månad. Av dessa får arbetstagaren in 23 000 på sitt konto. Mer än 16 000 kronor försvinner i skatter och avgifter däremellan, och många vet inte ens om det.
Kristdemokraterna tycker att skattetrycket måste synliggöras. Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Det är inte mer än rätt gentemot medborgarna, alla de som är de egentliga ägarna till pengarna. Vi måste belysa och informera om hur vårt samhällssystem funkar och vilka fundament det vilar på.
Fru talman! Skatter är ett mycket effektivt styrmedel. Enkelt uttryckt kan man säga att det vi vill ha mindre av beskattar vi mer och det vi vill ha mer av beskattar vi mindre. Det var ett skäl till att jobbskatteavdragen infördes. Vi vet att arbete skapar välstånd och välfärd. Det vill vi ha mer av, och därför sänktes skatterna på arbete. Därför behövs fortsatt sänkta skatter för alla som arbetar eller har arbetat. Det gick vi i Kristdemokraterna fram med i vår budgetmotion i höstas.
Det finns grupper som det är extra viktigt att få in eller behålla på arbetsmarknaden. En sådan grupp är de äldre. Att få fler äldre att stanna kvar på arbetet något eller några år är avgörande för att våra arbetsplatser ska fortsätta befolkas av kompetent personal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
Bara när det gäller offentliga sektorn säger SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, att det behövs massor av ny personal inom alla olika välfärdsverksamheter. För att behålla bara nuvarande personaltäthet krävs det fram till år 2026 över en halv miljon nya medarbetare. Det kan vi inte lösa genom att fylla på med nya unga medarbetare, inte minst för att det skulle kräva att i princip varenda en som börjar arbeta gör det inom välfärden.
De äldre är helt nödvändiga om vi ska ha en chans att ens behålla den personaltäthet vi har i dag. Därför är det viktigt att göra det mer attraktivt för de äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. För att få fler äldre att stanna lite längre på arbetsmarknaden föreslår vi kristdemokrater ett dubbelt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre. Genom det kan äldre stimuleras att jobba extra, eftersom det lönar sig betydligt mer, eller stanna kvar men gå ned i arbetstid med bibehållen disponibel inkomst.
Fru talman! Skatter är som sagt ett mycket effektivt styrmedel, och det vi vill ha mer av borde vi beskatta mindre. Något som Kristdemokraterna vill ha mer av är ett starkt, livskraftigt och självständigt civilsamhälle. Därför har vi också arbetat för och infört ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och forskning. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.
Vi såg mycket allvarligt på att det gåvoskatteavdrag som alliansregeringen införde togs bort under förra mandatperioden av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därför prioriterade vi det i arbetet med den kristdemokratiska och moderata budgetreservation som antogs här i riksdagen i december 2018. Vi är jätteglada över att gåvoskatteavdraget är tillbaka, men nu är det dags att börja utveckla det. Taket måste höjas, så att fler kan ge större gåvor.
Den pågående coronakrisen drabbar givetvis i första hand dem som blir sjuka, de anhöriga, sjukvårdspersonalen, företag och anställda. Men den drabbar också våra ideella organisationer och dem som organisationerna arbetar för att stödja. Det är bland annat en konsekvens av att det har blivit svårare att bedriva insamlingar och skapa evenemang som genererar pengar till verksamheterna.
För att stärka de ideella organisationerna i krisen har Kristdemokraterna föreslagit att den högsta skattereduktionen ska höjas rejält, till 25 000 kronor per person. Det skulle innebära att en privatperson under det här året skulle kunna skänka upp till 100 000 kronor till ideell hjälpverksamhet med 25 procents skattereduktion.
Kristdemokraterna vill också inkludera fler typer av organisationer i systemet. Organisationer som till exempel arbetar med miljö och klimat, djurskydd, hälsa och livsåskådning bör kunna omfattas, precis som sociala ändamål och forskning gör i dag. Dessutom borde den undre beloppsgränsen för varje enskild gåva sänkas. Om möjligt borde också administrationen för de berörda organisationerna förenklas ytterligare.
Fru talman! Gåvoskatteavdraget är inget konstigt. Nästan alla Europas länder har någon typ av skattereduktion eller avdrag för gåvor. Den mest intressanta förebilden för oss är förmodligen vårt grannland Norge. Där infördes avdraget 1999. I början var det precis som här ganska blygsamt och omfattade bara några få typer av organisationer. Men det kom att utvecklas. I dag omfattas över 600 organisationer i Norge. Det är organisationer som arbetar med omsorg, mänskliga rättigheter, kultur, miljö, natur och djurskydd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
År 1999 var kristdemokraten Kjell Magne Bondevik statsminister i Norge. Sedan dess har Norge haft både vänster- och högerregeringar, med statsministrar som Jens Stoltenberg och Erna Solberg. Det har varit olika regeringar med olika politik på många områden, men samtliga har utvecklat gåvoskatteavdraget. Det norska exemplet borde vara en förebild för oss i Sveriges riksdag, fru talman.
Avslutningsvis står vi i Kristdemokraterna givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation nr 5.