Fru talman! Ja, det finns även andra problem. Exempelvis är den vegetariska kostproduktionen runt om i världen väldigt mycket baserad på vatten. På många av produktionsplatserna finns inte vatten i den mängd som borde finnas. Vi ser till exempel hur man i Kalifornien tömmer stora bevattningsdammar. Det finns inte längre något vatten kvar. I södra Spanien har man tagit upp så mycket grundvatten att saltvatten från havet tränger in i grundvattendepåerna på grund av grönsaksproduktion.
Problem finns alltså både i vegetarisk och animalisk produktion. Men vi måste hela tiden komma ihåg att animalisk produktion är motorn i svenskt jordbruk. Vi borde därför inte stå här och prata ned den svenska animaliska produktionen genom att blanda ihop den med den utländska.
Vi vet också att mullhalten i Sveriges åkerjordar behöver höjas. Det kan man göra på många olika sätt. Ett av dem som man ofta använder för att höja mullhalten är genom att använda djurgödsel. Med den nivå vi i dag har på djurproduktion i Sverige skulle vi kunna öka mullhalten mycket utan att det skulle få negativ effekt på klimatet. Höjer vi mullhalten i åkerjordarna höjer vi nämligen även inbindningen av koldioxid.
Jag tycker återigen, fru talman, att det är oerhört viktigt att vi försöker särskilja de olika produktionsmodellerna som finns runt om i världen. Vi måste hela tiden försöka värna den svenska. Vad gäller frihandelsavtal har vi faktiskt sett vad konsumenterna själva väljer bort. Importen av utländskt nötkött har ju minskat. Problemet är i stället att vi får en brist på inhemskt nötkött, eftersom produktionen sjunker. Det är alltså oerhört viktigt att hålla isär de båda. Jag vill därför få ytterligare ett klargörande från ledamoten.