Herr talman! Det blir ändå lite talande när statsrådet säger, om än inte exakt: Jag tror ändå att operatörerna har gjort en konsekvensanalys. Jag har den bilden.
Återigen: Detta är en uppfattning, en uppskattning och en bedömning av att det har gjorts en konsekvensanalys.
I Norge var det motsvarigheten till Post- och telestyrelsen som gjorde konsekvensanalysen. Man hade kunnat ta ett helhetsgrepp kring den här frågan i stället för att hoppas att Telia, Telenor eller vilka det nu är sitter och gör sin konsekvensanalys på sin kammare. Man hade kunnat säga: Vi gör en risk- och konsekvensanalys – om man nu vill kalla det för det i stället; det kan vi väl göra för sakens skull – från statligt håll där vi tar ett grepp om hela samhället och alla de risker som finns och inte överlåter det till marknaden.
Det har säkert varit känt länge i vissa kretsar att det finns risker med detta, men frågan har blivit alltmer aktuell. Trots att den blivit alltmer aktuell och varit alltmer framträdande i debatten i dessa kretsar har regeringen valt att inte göra någon risk- och konsekvensanalys innan. Man väljer att testköra lite grann och se var det landar, och så får Post- och telestyrelsen hålla uppsikt över det. Det är ju ett tillvägagångssätt, men jag tror att det är ett riskfyllt tillvägagångssätt. Jag hoppas att det kommer att gå bra.
Sedan kan man bara notera att det fortfarande pågår försäljning av denna typ av system, E-callsystem och annat, med den här tekniken som kommer att vara föråldrad inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är också ett problem. Vem som har ansvaret för det vet inte jag. Men det är väl också ett problem i den här frågan att regeringen frånsäger sig ansvar och att kanske inte någon annan heller tar ansvar i vissa delar. De som sedan får stå med konsekvenserna riskerar att bli människor som kör och krockar eller äldre i landets kommuner.
Vi får fortsätta att följa frågan och se vart den tar vägen.