Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i skatteutskottets betänkande SkU8 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten och avslag på motionen.
Ett bra företagsklimat skapas genom en kombination av attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen, både på lokal och på nationell nivå. Det kan handla om att skapa en miljö där företag kan växa, anställa och bidra till exempelvis välfärden.
Viktiga faktorer är förslagsvis bra regelverk och en byråkrati som är enkel, tydlig och förutsägbar och minskar den administrativa bördan för företagare. Konkurrenskraftiga skatter och incitament för investeringar uppmuntrar företagande och tillväxt. Tillgång till relevant utbildad arbetskraft, det vill säga kompetensförsörjning, är avgörande för företagens utveckling. Väl utbyggd digital och fysisk infrastruktur såsom vägar, tåg och flygplatser underlättar transporter och kommunikation. En stabil och rättssäker miljö ger trygghet för investeringar och affärsverksamhet.
Vad gäller rättssäker miljö anpassar dagens förslag svensk lag till EU-rätten. Den nuvarande lagstiftningen har visat sig stå i konflikt med etableringsfriheten enligt EU-rätten, särskilt efter vägledande domar från både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
Herr talman! Baserat på en dom i EU-domstolen har det slagits fast att de svenska riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna – ett väldigt långt och krångligt ord – utgör en begränsning av EU:s etableringsfrihet. Begränsningen består i att bolag som betalar ränta till koncernbolag i andra EU-länder behandlas sämre än om motsvarande koncernbolag varit svenska.
Förslaget gynnar rättssäkerhet och likabehandling. Genom lagändringen undviker Sverige framtida överträdelseärenden och säkerställer likabehandling mellan svenska och utländska företag inom EES.
Förslaget ska också motverka skatteplanering. Syftet med de riktade reglerna är att hindra koncerninterna upplägg där räntebetalningar används för att komma undan den svenska beskattningen.
Avdrag förbjuds bara vid konstlade upplägg. Företag som har legitima affärsmässiga skäl påverkas alltså inte negativt. Bara upplägg som saknar verkligt innehåll och har som skäl att mygla träffas av den nya begränsningen.
Om en tvist skulle uppstå ligger bevisbördan på Skatteverket. Myndigheten måste då visa att upplägget är konstlat. Det krävs inte att företag i onödan ska lägga stora resurser på att bevisa sin oskuld. Om problem trots allt skulle uppstå, herr talman, är regeringen tydligt ålagd att agera och justera. Utskottet anser också, med tanke på vad som framgår i motionen, precis som regeringen, att det inte går att specificera den föreslagna bestämmelsen konstlat upplägg ytterligare.
Sammanfattningsvis är företagens framgångar och tillväxt direkt kopplade till samhällets förmåga att finansiera och upprätthålla en hög nivå av välfärd. Utan ett fungerande näringsliv skulle skatteintäkterna minska och resurserna för välfärdstjänsterna inte räcka till. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)