Fru talman! Låt mig börja med den första frågan, där Hans Eklind inte förstod vad jag sa. Det jag sa var att i frågan om familjeanknytning är det vi säger här hemma också det som vi driver i EU. Det som står i den lagrådsremiss som är på väg - jag förstår att Hans Eklind har sett den - kan väl då ses som en uppluckring eftersom man tar hänsyn till relationer som till exempel homosexuella par även om personerna inte har sammanlevt. Det kan alltså vara en vidare krets, eller vad man ska kalla det, eller handla om en relation som inte har tydliggjorts sedan tidigare. Det är sådant som vi står för även när vi diskuterar det på EU-nivå.
Sedan har vi detta med femårsgränsen. Nu är jag ju inte regeringen, utan jag är en enkel riksdagsledamot. Jag ansvarar dock för migrations- och integrationsfrågorna i vårt parti på Europanivå, alltså inte bara i EU. Det ansvar som vi har tagit historiskt är något som jag som riksdagsledamot i alla sammanhang lyfter fram, för jag tycker att det ska ha betydelse. Det får jag väl samtala med ansvarig minister, migrationsminister Morgan Johansson, om och höra om han också lyfter fram det.
Sedan får vi diskutera vad det i slutändan blir. Är det värt det även om det skulle gå emot det som vi i Sverige tycker? Jag tycker att vi ska ha en EU-lagstiftning. Det ska mycket till för att vi inte ska säga ja till det.