Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och därmed avslag på samtliga motioner.
Vi är här i dag för att debattera civilutskottets betänkande Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer , vilket är ett betänkande som handlar om regeringens förslag till bland annat en ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i just internationella situationer.
Debatten handlar inte om huruvida vi ska tillåta barnäktenskap i Sverige eller inte. Det är inte tillåtet, och det är vi alla överens om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer
Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land. De kan till exempel ha varit bosatta eller ha egendom utomlands. Vid en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller sambors förmögenhetsförhållanden kan anknytningar till flera länder leda till både praktiska och juridiska svårigheter. Att därför reglera vilket lands lagar som ska gälla vid förmögenhetsförhållanden i internationella situationer är både bra och klokt. Det kan till exempel handla om var och enligt vilket lands lag en bodelning ska göras vid ett dödsfall eller en separation.
Som vi tidigare har hört har EU antagit två förordningar som reglerar dessa förhållanden. De innehåller också regler om äktenskapsförord och lagvalsavtal samt om erkännande och verkställighet av avgöranden som har meddelats i en annan medlemsstat.
Fru talman! För att förordningarna ska kunna tillämpas i praktiken i svensk rätt föreslår regeringen kompletterande bestämmelser till förordningarna i en ny lag. För att få en mer sammanhållen och lättöverskådlig lagstiftning på området föreslås även att befintliga svenska internationellt privat- och processrättsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än som avses i förordningarna och om sambors förmögenhetsförhållanden ska samlas i den nya lagen.
Regeringen föreslår också en ändring, vilken hittills mest har varit föremål för debatten, i 7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken, som innehåller bestämmelser om äktenskapsförord. Det gäller bland annat förändringar om formkrav. I dag ska ett äktenskap vara både skriftligt och undertecknat. Nu ska det också vara daterat. Det är helt enkelt en praktisk fråga. Man konstaterar att sådana krav finns i internationella situationer, och nu inför vi detta också i svensk rätt så att det är samma regler oavsett vilket äktenskapsförord som ingås. I de allra flesta fall är äktenskapsförord i Sverige redan daterade.
Av samma paragraf i äktenskapsbalken framgår att även den som är underårig kan ingå ett äktenskapsförord, och det är detta debatten i dag mest har handlat om. Vi kan konstatera att detta är något föråldrat, och det är ingenting vi använder. Men jag och en majoritet i utskottet förutsätter att regeringen tittar vidare på frågan.
Om man vill gifta sig när man är 18 - man kanske ännu bara är 17 år - kommer det nu att vara möjligt att innan man fyllt 18 ingå ett äktenskapsförord för att reglera dessa förhållanden.