Fru talman! Jag vill börja med att säga att även denna granskning är välkommen. Den utgör ett viktigt bidrag till att utveckla styrningen och effektiviteten i statens insatser.
Jordbrukets klimatarbete måste ses i ett större sammanhang. Det handlar om att väga klimatmål mot andra viktiga mål, som livsmedelsförsörjning, konkurrenskraft, sysselsättning, beredskap och äganderätt – denna viktiga liberala grundprincip.
Jordbruket har en avgörande roll. Det producerar livsmedel, bidrar till företagande i hela landet och levererar viktiga ekosystemtjänster. Det är viktigt för den biologiska mångfalden, och samtidigt kan jordbruket både minska utsläpp och bidra till kolinlagring.
Jordbruket skiljer sig dock något från andra sektorer, fru talman. Utsläppen är till stor del biogena och kopplade till själva produktionen av livsmedel. Det innebär att det är svårare att eliminera utsläppen utan att matproduktionen påverkas. Jag delar regeringens bedömning att utsläppsminskningarna i jordbruket sker i långsammare takt än i andra sektorer och att detta är en rimlig utgångspunkt.
Fru talman! Det behövs tydlighet när det gäller hur jordbruket ska bidra till klimatmålen och till EU:s åtaganden. Samtidigt finns det många viktiga målkonflikter att hantera. Utgångspunkten ska vara klimateffektivitet och konkurrenskraft. Båda är viktiga, och båda måste prioriteras.
Åtgärder som vi vidtar får inte riskera att leda till så kallat läckage och till att utsläpp i stället uppstår i andra länder, vilket ligger i farans riktning om vi inte ökar livsmedelsproduktionen. Styrmedel ska vara kostnadseffektiva och bidra till flera mål samtidigt. Åtgärder som ökar produktiviteten och resurseffektiviteten kan bidra till minskade utsläpp samtidigt som de stärker lönsamheten i jordbruket.
Flera åtgärder i denna riktning har vidtagits, och ytterligare åtgärder planeras. Det handlar bland annat om satsningar på återvätning av mark, förstärkningar av Klimatklivet och stöd till innovation och utveckling inom jordbruket.
Jag kan konstatera att skattenedsättningen på diesel är motiverad med tanke på de särskilda omständigheter som jordbruket har mött på senare år och även möter nu – detta är högaktuellt i det läge som vi befinner oss i. Samtidigt finns det skäl att följa utvecklingen och analysera möjliga alternativa stöd.
Sammanfattningsvis, fru talman, handlar detta i mångt och mycket om att förena flera mål. Det handlar om att minska klimatpåverkan men också säkerställa ett starkt och konkurrenskraftigt jordbruk som producerar livsmedel och bidrar till svensk beredskap. Det är i den helheten vi tar vår utgångspunkt.