Fru talman! Med fritidskortet försöker vi göra någonting nytt för att engagera inte minst dem som i dag inte har tillgång till idrottsrörelsen och inte finns i föreningarna. Vi vill ge dem ökade möjligheter, inte minst de barn som finns i socioekonomisk utsatthet. Vi såg ju i Pep-rapporten häromdagen att det är en ökande andel som slutar eller inte alls börjar med idrott eller någon fritidsaktivitet. Att då rikta ett stöd som bara kan gå till detta och inte konkurrerar med matkassen eller elräkningen är naturligtvis oerhört angeläget.
Sedan behöver vi bygga ett robust system för detta. Det är komplicerat och komplext. Det är någonting som vi jobbar hårt med att få på plats. Det rör en stor behandling av personuppgifter, exempelvis, och det kräver omfattande lagstiftning och att myndigheter samverkar samtidigt som det ska vara enkelt och rimligt att använda både för den enskilde och för föreningen. Det är naturligtvis komplicerat att ta fram ett sådant system, men detta är alltså syftet, och när vi får detta på plats är jag övertygad om att det kommer att göra en stor skillnad.