Fru talman! När jag fick frågan utanför kammaren om jag kommer att sakna debatterna med Jimmie Åkesson svarade jag faktiskt ja. Men det kanske var mer ett pliktskyldigt svar, för det ska faktiskt bli skönt att bara titta på de fortsatta debatterna.
Jag och Jimmie Åkesson står så långt ifrån varandra som man kan komma politiskt, men jag är väldigt tacksam över att vi har kunnat vara bänkgrannar och medmänniskor. Även om många utanför den här salen inte tror det pratar jag och Jimmie med varandra rätt ofta. Det gör vi, kanske inte om politiken, men om livet, barnen och mer vardagliga saker, politiska olikheter till trots. Dessutom har Jimmie de senaste fem åren kvalat in som riksdagsledamot från Jönköpings län. Vi har tillhört samma länsbänk.
Jag är tacksam för de samtal vi har haft och skratten som vi faktiskt har haft emellanåt. Jimmie kan konsten att formulera slagkraftiga sms. Jag har inte alltid varit arg på Jimmie, kan jag konstatera, trots hans tydliga markering om just detta i debatter.
Tack, Jimmie, för elva och att halvt år som partiledarkollega i riksdagen, och tack för alla debatter! Vad vore klicken på kvällstidningarnas hemsidor utan dem?
(Applåder)