Herr talman! Gällande beskattning av företag, kapital och fastigheter torde det fortsatt finnas en hel del förbättrings- och effektiviseringspotential. Sverige behöver inte minst ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige. Här har riksdagen mer att göra.
I detta betänkande vill vi särskilt se en moderniserad och en förtydligad lagstiftning för att möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Vi vill därigenom säkerställa att innehavare av investeringssparkonton genom alla banker och finansinstitut tillåts delta i börsnoteringar med emissioner av både nyemitterade och befintliga aktier.
I spåren av pandemins ekonomiska efterdyningar ser vi det också som värdefullt att förändra dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. Som regelverket ser ut i dag kan företag endast kvitta förluster mot eventuella framtida vinster. Det kan ibland påverka företag att skapa långsiktiga förutsättningar för att upprätthålla en livskraftig verksamhet. Vi vill därför tillsätta en utredning i syfte att undersöka möjligheten att införa en så kallad carry back, som bland annat redan används i USA, Storbritannien och Kanada, för att bereda företag möjligheten att kvitta förluster mot tidigare års vinster.
Företagen utgör ryggraden i skattebasen, det vill säga företagens verksamhet är det som bär samhället ekonomiskt. Därför måste också företagens villkor och möjligheter att verka beaktas.
Vi tror att investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Vår vision är att vårt land ska generera välstånd, till godo för hela samhället. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept.
Här tror vi att investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag, som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Vi har även för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att utnyttja avdraget och möjligheten att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag.
Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas och att nivån på investeraravdraget ska ökas.
För att underlätta för småföretagarna vill vi även se ett enklare och mer lättbegripligt system för fåmansbolagsskattesystemet. Vi förordar därför en utredning av fåmansbolagsskattesystemet.
Herr talman! År 2004 tillsattes en utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten , SOU 2006:23, innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas till den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas.
I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte den dåvarande regeringen en ny utredning, SOU 2009:65, för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen.
Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket, så att bland annat professionell idrott inte räknas som en allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga.
Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis när det gäller beskattning av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska lämna ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.
Herr talman! Det är fortsatt även Sverigedemokraternas uppfattning att ränteavdragen behöver reformeras för att långsiktigt avvecklas.
En ekonomi som premierar lån och som höjer skatten på sparande bidrar till att långsiktigt äventyra den finansiella stabiliteten. Det har vi också sett historiskt. Samtidigt förstår vi att hushållen agerar utifrån gällande regelverk. Vi föreslår därför dels en mycket långsam utfasning av ränteavdragen med 1 procent per år de kommande fem åren, dels att skatten på ISK, investeringssparkonton, sänks.
När investeringssparkontot infördes hade inget av de nuvarande åtta partierna i riksdagen någon annan uppfattning om hur schablonintäkter från investeringssparkonto skulle beräknas. Det lär ha varit en tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot att det fanns långsiktiga och förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former detta skulle ske. I budgetpropositionen för 2016 valde däremot den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet ändra förutsättningarna för sparfonden genom att tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Därefter har skatten höjts en gång till.
Vår uppfattning är att skattereglerna kring beräkningen av avgiftsunderlaget bör återställas, när statsfinanserna tillåter, till reglerna som gällde före år 2018 - i synnerhet på grund av att höjda räntor leder till högre ISK-avgift.
Herr talman! Avseende skatt på fastigheter har pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning en takbegränsning för hur mycket av inkomsten de ska betala i fastighetsavgift. Vi föreslår att fastighetsavgiften för utsatta grupper, till exempel pensionärer eller de som får sjuk eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare. Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. Så kallade spekulationsaffärer inom ledig byggbar mark, som sålts med kapitalvinst men utan att en ansökan om bygglov har registrerats, bör kunna beläggas med en högre kapitalvinstbeskattning. För att främja möjligheten för alla att studera bör fastighetsavgiften för studentbostäder minskas eller undantas.
Vi föreslår även att utredningar tillsätts för att utreda hur glesbygden kan gynnas av skattebefrielser i samband med renovering av ödehus. Vidare bör utredas huruvida ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader på lantbruksenheter kan införas.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag trycka på vikten av att utveckla den kustnära sjöfarten, speciellt tonnagebeskattning och översyn av stämpelskatten för svenskflaggade fartyg. Om svenska rederier konkurrerar mot omvärlden kan inte Sverige genom stämpelskatt på pantbrev beskatta investeringar på miljöteknik högre än andra länder. Det är likaså av vikt att mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer behöver utformas. Vi ser därför ett behov av att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten i syfte att förenkla skattereglerna för sjöfarten. Det är med glädje jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och riksdagen nu har beslutat att genomföra delar av detta.
Herr talman! Med detta sagt står jag bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 2.