Herr talman! Ibland i politiken står flera intressen mot varandra, ibland står två grupper mot varandra och ibland står två rättigheter mot varandra. Om vi ska ha ett samhälle som håller ihop måste vi se att de motstående intressena kan vara legitima vart och ett på sitt håll. Vi måste stödja de grupper som har en svagare ekonomisk och politisk röst, samtidigt som det är viktigt att behandla andra gruppers intressen med rättssäkerhet och respekt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning
I dag debatterar vi civilutskottets betänkande Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning . Betänkandet handlar om en myndighets möjlighet att förflytta människor som bosatt sig eller uppehåller sig på annans mark utan markägarens tillstånd eller om de omfattas av allemansrätten.
Den som bosätter sig på någon annans mark gör det sällan för att den tycker att det är roligt eller för att den har för avsikt att inkräkta utan för att den kanske själv saknar någon annanstans att bo. Att ha rätt att själv eller tillsammans med sin familj bo kvar i sitt hem, oavsett hur det hemmet ser ut, är en mänsklig rättighet som finns inskriven i artikel 8 i Europakonventionen. Samtidigt, precis som Carl-Oskar Bohlin tidigare nämnde, har var och en rätt till sin egendom och mark enligt vår grundlag. Äger du mark ska självklart ingen annan kunna bosätta sig där utan ditt samtycke. Därför anser också jag att den lagstiftning vi nu debatterar och senare i dag ska besluta om är nödvändig.
Det kommer att bli enklare för markägaren att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Regeringens förslag innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, det vill säga avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåtna bosättningar på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen ska flytta på sig. Syftet med propositionen är, som vi också tidigare har hört, att det ska bli enklare för markägaren att få tillbaka sin mark, byggnad eller liknande samtidigt som de som uppehåller sig på platsen ska vara föremål för en rättssäker process.
Herr talman! Jag ställer mig frågan varför människor uppehåller sig otillåtet på någon annans mark. Varför väljer människor att under svåra förhållanden bosätta sig där? Svaret är troligen att de inte har någon annanstans att ta vägen.
Den nya lagstiftningen ska vara tillämpbar i flera situationer, till exempel när människor otillåtet bosätter sig på någon annans mark, när någon bosätter sig eller tar en sommarstuga i anspråk samt när människor inför exempelvis en festival olagligt ianspråktar marken där festivalen ska hållas innan den har börjat.
Herr talman! Jag skulle särskilt vilja beröra frågan om olagliga bosättningar kopplat till EU-migranter. Jag väljer att göra det för att lyfta upp deras situation. Det är en situation som inte kommer att lösas av propositionen utan är ett långt mycket större problem. Många av de EU-migranter som kommer till Sverige gör det för drömmen om ett bättre liv för sig och sina barn.
Det råder stor bostadsbrist i Sverige i dag. Det är klart att om det hade funnits lägenheter eller rum att hyra hade situationen inte varit den som vi har i dag, där människor tvingas bo på ett undermåligt sätt utan tillgång till rinnande vatten och toalett. Det här är personer som redan är marginaliserade av samhället oavsett om de stannar kvar i sitt hemland, hamnat i ett annat europeiskt land eller tar sig till Sverige. En stor andel av dem är romer.
EU:s byrå för grundläggande rättigheter har fastslagit att de ca 10 miljoner europeiska romer som finns på kontinenten är den mest utsatta och diskriminerade folkgruppen på vår kontinent, trots att flera europeiska länder i dag, både inom och utanför EU, förbjuder etnisk diskriminering i sina lagstiftningar. Antiziganismen är spridd och accepterad i hela Europa, och de EU-pengar som är avsedda för stöd till romer når inte fram. Det är ett problem som vi alla har ansvar för på flera nivåer att jobba vidare med för att lösa. I Sverige bor i dag romer som i flera generationer har levt här. Ändå diskrimineras de på den svenska bostadsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning
Herr talman! Med tanke på att romer som har bott här i många generationer diskrimineras på den svenska bostadsmarknaden blir frågan hur det ska gå för de EU-migranter som vill få tak över huvudet. Jag vet att vi inte löser de problemen med den här lagstiftningen, men det som behövs är fler bostäder, mer kunskap och större acceptans i vårt samhälle.
Med tanke på den bostadsbrist som råder i Sverige i dag finns grupper som helt stängs ute från bostadsmarknaden. Det behövs fler bostäder även för de mest utsatta. Det byggs just nu mer än det har byggts på 40 år, men vi bör också se till att det byggs så att de grupper som står utanför också kan ta sig in på bostadsmarknaden.
Kommuner har ett lagstadgat kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i sin kommun. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Jag förstår också att människor som uppehåller sig tillfälligt i Sverige har mycket svårare att ta sig in på bostadsmarknaden och kanske där inte heller kommer att ta sig in på den ordinarie marknaden, men jag skulle vilja lyfta upp ett bra exempel.
I min hemkommun Jönköping har kommunen gått in och finansierat ett härbärge som Kyrkhjälpen öppnat upp för alla utsatta i samhället. Därigenom har också EU-migranterna fått möjlighet till tak över huvudet och dusch. Det finns flera liknande exempel runt om i vårt land. Kommuner jobbar mycket bra med frågorna, och jag tycker att fler ska ta efter.
Herr talman! Civilutskottet föreslår för riksdagen att i huvudsak säga ja till regeringens förslag. Men vi har föreslagit två ändringar. Som ni tidigare hört handlar det om tidsfristen för ett avlägsnande och hur lång Kronofogdemyndighetens handläggningstid ska vara.
Jag är glad att utskottet tillsammans har kunnat komma fram till den här produkten. Som många har sagt blir den troligtvis också bättre.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och säger tack för mig.
(Applåder)