Fru talman! Vi kan väl ändå påminna om att en region sänker skatterna nästa år. Det görs av Socialdemokraterna i Region Stockholm.
(MARIE OLSSON (S): Jag talade om fram till 2025.)
Jag förstod att det var ett annat år. Jag ville bara påminna om att även Socialdemokraterna på sina håll sänker skatterna. Det är väl härligt att det kan ske någon gång!
Regeringen vill inte att de skattesänkningar vi nu gör för hushållen ska urgröpas av kommunala skattehöjningar. Vi tycker att det är väldigt synd. Under 2000-talet motsvarar de kommunala skattehöjningarna ungefär 56 miljarder. Det är mycket pengar som hade kunnat vara kvar hos hushållen om höjningarna hade uteblivit. Jag ifrågasätter inte att det finns exempel och fall då man behöver höja skatten. Så är det alla gånger.
Vi har inga planer på att ta bort den kommunala skatterätten. Det är kommunerna som höjer skatten. Men vi har gett en utredare i uppdrag att se om man kan skapa incitament för att vidta andra åtgärder än att höja skatten. Kan vi skapa incitament för att sänka skatten? Det är vad utredaren Annika Wallenskog ska återkomma till regeringen om den 27 februari nästa år. Jag vill inte föregripa utredningen nu och säga exakt hur den kommer att se ut. En skattebroms kan ju se ut på många olika sätt.
Jag tror att Socialdemokraterna införde historiskt sett en skattebroms inte mindre än tre gånger under 90-talet. Det är alltså inte en helt främmande fågel för Socialdemokraterna när det gäller kommunal skattebroms.
I övrigt sa jag det mesta jag ville säga i mitt förra inlägg. Jag tycker att regeringen prioriterade välfärden och kommunsektorn i de två första budgetarna när den ekonomiska situationen var som allra tuffast för kommunsektorn. När vi såg att prognoserna förbättrades – mycket tack vare att vi lyckades bekämpa inflationen – gick stödet mer till hushållen för att stimulera ekonomin och öka antalet arbetade timmar.
Jag hoppas och tror att inte minst den senaste budgeten, som är och kanske för första gången den här mandatperioden kunde vara expansiv, kommer att få effekten att tillväxten ökar, att arbetslösheten sjunker och att antalet arbetade timmar ökar. Vi hoppas verkligen på detta, för det kommer att vara väldigt viktigt för kommunsektorn.
Härifrån talarstolen talas det ofta om att man vill att det generella statsbidraget ska höjas med 5 eller 10 miljarder mer än vad regeringen gör. Men vi måste komma ihåg att varje tiondel av inflationen spelar jättestor roll. Varje minskning av arbetslösheten med en tiondel spelar jättestor roll för miljarderna till kommunsektorn.
Det var något ytterligare jag tänkte säga, men jag tappade bort det. Tillväxt, arbetade timmar och inflationsbekämpning tog jag upp, men det var något mer jag skulle säga.
Allt detta borde vi diskutera mycket mer. Det blir lätt att man i politiken bara fokuserar på några promillen i höjning av statsbidragen eller inte. Jag tycker ibland att det är synd, för det är inte det som är det viktiga för kommunsektorn.
Nu kom jag på vad jag skulle säga. Man skulle exempelvis kunna göra bättre offentliga upphandlingar. Vi upphandlar i dag varor och tjänster för över 1 000 miljarder. Det finns kommuner och myndigheter som jobbar väldigt strategiskt med upphandlingar. Genom att kategoristyra sina upphandlingar har de kunnat sänka sina kostnader med uppemot 10 procent. Kanske är 10 procent för mycket att hoppas på, men låt oss säga 5 procent. Det skulle innebära 50 miljarder för Kommunsverige i sänkta kostnader i offentlig upphandling.
Vad gäller digitaliseringen ser vi dessutom hur olika AI-tjänster kan frigöra tid, öka kvaliteten och minska behovet av arbetade timmar. Vi måste bli mycket bättre på att jobba med det här, eftersom det är det långsiktiga receptet för att kommunerna ska klara de mycket tuffa utmaningar som de står inför.