Fru talman! Vad gäller folkhögskolan vill jag först läsa ur Folkbildningsrådets broschyr:
"Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet."
Det är av den anledningen som jag tar emot svaret. Jag skrev inte själv någon interpellation, eftersom jag såg att Louise Malmström hade ställt den här.
Fru talman! Den av staten sedan tidigare inrättade särskilda kvotgruppen för folkhögskolestuderande har under alla år visat sig vara en välkommen väg för dem som av olika skäl inte kunnat eller orkat fullfölja den traditionella gymnasievägen till högre utbildning.
Folkhögskolornas elever har upplevt det extra stöd som samhället erbjudit som mycket positivt samtidigt som antalet platser i kvoten varit så litet att det i realiteten inte varit avgörande för att snedvrida konkurrensen om platser på högskolorna. De nya tillträdesregler som ska träda i kraft år 2010 kommer att få negativa konsekvenser för de små urvalsgrupperna, det vill säga sökande med studieomdöme från folkhögskola respektive sökande med utländska betyg. Detta blir följden av att sökande som konkurrenskompletterat vid komvux blir behöriga i båda urvalsgrupperna för gymnasiebetyg. Motsvarande gäller för dem som kompletterat vid folkhögskola.
Vid en strikt proportionell fördelning kommer sålunda sammantaget fler platser att tilldelas studerande med svenska gymnasiebetyg än de små urvalsgrupperna. Även mindre förskjutningar i förhållandet mellan urvalsgrupperna kan få stora konsekvenser för de små.
Fru talman! I nuläget är det knappt 1 000 studerande som kommer in på högskolan via folkhögskolekvoten. Det ska jämföras med att det är ca 13 000 deltagare som läser på allmänna kurser och som har målet att komma in på högskolan.
Om kvoten skulle minska med några hundra platser skulle det drabba de folkhögskolestuderande på ett mycket olyckligt sätt. Dels kommer det i realiteten att finnas färre platser för folkhögskolestuderande. Dels reducerar samhället kraftigt det stöd som uppfattats som en viktig signal om omsorg om de utsatta i samhället. Detta sker i en tid när vi i Sverige satsar alltmer på att göra samhället tillgängligt för alla och i övriga sammanhang betonar allas lika värde.
Folkbildningen tar i dag hand om och erbjuder utbildning till ett växande antal elever i samhället som drabbats av psykiska, sociala eller funktionella hinder av olika slag. Jag tycker därför att det är mycket olyckligt att den nya urvalsgruppen för sökande tränger undan sökande som valt en alternativ väg till högre studier via folkhögskolan.
Varken jag, folkhögskolorna, Folkbildningsrådet eller Högskoleverket, som har reagerat, tror att detta var avsikten med förändringen. Mycket stora protester har kommit in. Jag har haft personliga kontakter speciellt med de skånska folkhögskolorna, Önnestad, Skurup, Nordvästra Skåne, Österlen med flera.
Vi menar alla att man inte kan avvakta effekterna av de nya reglerna innan man vidtar åtgärder. Utbildningar börjar i höst, och tiden går fort. Jag undrar: Varför ska vi vänta, statsrådet?