STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Magnus Jacobsson har frågat mig vad jag gör för att underlätta för medborgarna i Kosovo att få möjlighet till visumfrihet inom EU.
Västra Balkan är en viktig region för EU och för Sverige. Utvecklingen där har en direkt inverkan på oss i både positiv och negativ riktning. EUnärmandeprocessen är en av de främsta drivkrafterna för fortsatt stabilitet samt demokratisk och ekonomisk utveckling på västra Balkan, och den utgör grunden i regeringens politik gentemot regionen. Målet att erhålla EU-medlemskap har motiverat länderna att genomföra reformer som bland annat bidrar till en stärkt rättsstat, stärkt skydd av mänskliga rättigheter och ökad ekonomisk integration med EU. Jag delar interpellantens uppfattning att ökad handel och andra relationer är ett långsiktigt bidrag till fördjupad fred.
Sverige stöder de västra Balkanländernas EU-närmande, såväl politiskt som genom det bilaterala reformsamarbetet. Det svenska reformsamarbetet med Kosovo påbörjades redan 1998 och uppgick 2018 till 95 miljoner kronor. Stödet fokuserar på reformer som bidrar till ekonomisk utveckling, stärkt demokrati och skydd av mänskliga rättigheter, förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan. Ett tjugotal svenskar, såsom poliser och åklagare, deltar dessutom i EU:s rättsstatsinsats Eulex, som bidrar till att stärka Kosovo som rättsstat. Sverige och Kosovo har en nära relation, inte minst genom de mer än 40 000 personer med kosovariskt ursprung som utgör en viktig del av det svenska samhället. Sverige för en nära dialog med Kosovo om landets EU-närmande och utveckling. Inom EU är Sverige pådrivande för att EU ska spela en aktiv roll på västra Balkan.
Viseringsfriheten bidrar till ökad integration och utgör en viktig del av EU:s politik gentemot regionen. För de fem länder på västra Balkan som redan har erhållit viseringsfrihet till EU har det varit en tydlig bekräftelse på EU:s engagemang. Sverige drev aktivt viseringsfrågan under vårt ordförandeskap i EU 2009, då Serbien, Makedonien och Montenegro erhöll viseringsfrihet.
Samtidigt är det av största vikt att noggranna riskbedömningar görs innan EU fattar beslut och att de åtgärder länderna i fråga genomför för att förhindra missbruk av viseringsfriheten ger avsedd effekt. För att erhålla viseringsfrihet har länderna på västra Balkan genomfört reformer för att möta kriterier på områden såsom bekämpning av korruption, organiserad brottslighet och irreguljär migration. EU-kommissionen har i uppdrag att bevaka och regelbundet rapportera om hur kriterierna efterlevs.
I en rapport från juli 2018 bedömde EU-kommissionen att Kosovo uppnått de uppställda kriterierna för viseringsfrihet. Det är nu upp till medlemsstaterna att ta ställning till kommissionens bedömning och analysera vilka risker som ett beslut om viseringsfrihet skulle innebära. Regeringens ståndpunkt är att vi kan stödja viseringsfrihet för Kosovo när kriterierna är genomförda och identifierade risker, till exempel risken för ett ökat antal ogrundade asylansökningar från Kosovo, har omhändertagits på ett godtagbart sätt. Frågan behandlas för närvarande inom Regeringskansliet, och en säkerhets- och migrationsrelaterad analys pågår.