Herr talman! Jag måste blanda mig i den här debatten lite grann.
Det är intressant att lyssna på ledamoten, när resonemanget bygger på att vi ska öka kostnaderna för vanligt folk ute i landsbygden. Det är ju det hela det här resonemanget kokar ned till: Man ska tvinga människor att byta fordon, och man ska tvinga människor att investera stora pengar i ett fordon som de i grunden inte har råd med.
Vi kan titta på det resonemang som den förra regeringen förde. Det slog igenom med full kraft, och vi fick en skyhög inflation som slår stenhårt mot varenda individ där ute. Räntorna gick upp. Det är precis den politiken ledamoten vill återinföra, vilket jag tycker är väldigt märkligt.
Det blir även en samvetsfråga. Lastbilstransporterna och godstransporterna får ofta klä skott för de här bekymren, men ingen lastbil som rullar ute på vägarna gör det för att någon tycker att det är så förtvivlat roligt att köra lastbil. I stället finns det i andra änden en kund som har beställt en vara, vilket var och en av oss gör varje gång vi går in i en butik och handlar någonting. Det kan handla om mat, kläder, en ny hammare eller vad det nu kan vara – så fort vi köper någonting beställer vi indirekt en ny transport.
Därför blir en samvetsfråga till ledamoten om hon drar ned på den privata konsumtionen för att därmed minska transporterna på väg. Det vore nämligen en väg att gå om vi ska minska transporterna i landet.