Fru talman! Den som mår bra har bättre möjligheter att lära sig, och den som lär sig har bättre möjligheter att må bra. Sambandet mellan lärande och hälsa är tydligt och klarlagt upprepade gånger. Kausaliteten, om det är hälsa som leder till lärande eller tvärtom, är däremot svår att fastställa. Klart är dock att skolan behöver bry sig om båda. Därför måste skolan organiseras så att den blir en verksamhet man mår bra av att gå i och en plats man mår bra av att komma till.
Då är fysiska faktorer viktiga, som rörelse, kost och återhämtning. Psykiska faktorer är också viktiga, som trygghet, frihet från stress och känsla av sammanhang. Även sociala faktorer är viktiga, som trivsel och goda relationer till både kompisar och vuxna.
För att göra verklighet av detta är elevhälsan och dess kompetenser helt avgörande. Då duger det inte att elevhälsan lägger merparten av sin tid och energi på att åtgärda problem när de redan har uppstått. Då duger det inte att kopplingen mellan elevhälsan och lärare och annan personal på skolan är undermålig. Då duger det inte att elevhälsan inte involveras i skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver förbättras.
Fru talman! Det är av den anledningen vi i dag behandlar förslag om att stärka och förtydliga regleringarna av elevhälsans arbete. Förslaget innebär att elevhälsans arbete med att undanröja hinder för lärande och för att främja god hälsa ska ske på organisations, grupp- och individnivå. Lagstiftningen ska också ställa krav på samverkan mellan elevhälsa och lärare och annan skolpersonal. Det ska tydliggöras att skolans systematiska arbete med kvalitetsförbättring och utveckling också måste omfatta elevhälsan. Vidare innebär förslaget att i skollagen reglera samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården samt socialtjänsten när det behövs.
Det ska finnas krav på att eleverna har tillgång till specialpedagog eller speciallärare. Det har hittills bara funnits krav på att elever ska ha tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. För att jämställa kravet på elevhälsans specialpedagogiska insatser med det krav som finns på exempelvis medicinska eller psykologiska insatser ändras lydelsen i lagtexten till att explicit kräva tillgång till speciallärare eller specialpedagog. Det är nämligen yrken som kräver lång utbildning och där det finns examina, precis som för läkare eller psykolog. Då är det rimligt att skärpa kravet så att det i elevhälsan ska finnas just speciallärare eller specialpedagoger.
I propositionen rättas också en inkonsekvens till, nämligen den att rektors beslut att låta en elev gå om en klass görs överklagbart till Skolväsendets överklagandenämnd.
Det är ett ingripande beslut i den enskilda elevens liv att bestämma att eleven ska hållas kvar i en årskurs och därmed få ett senare utträde ur grundskolan och med all sannolikhet ett senare inträde på arbetsmarknaden. Därför är det rimligt att beslutet i första hand ska fattas efter föräldrarnas medgivande. Det föreslås dock vara möjligt för rektor att vid synnerliga skäl fatta ett sådant beslut i strid med föräldrarnas vilja. Med hänsyn till hur ingripande det beslutet blir bör det i likhet med beslut av motsvarande karaktär, som beslut om särskilt stöd eller vissa disciplinära åtgärder, vara möjligt att överklaga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Fru talman! Propositionen behandlar också en del förslag som gäller särskolan, men dem kommer min kollega Caroline Helmersson Olsson att beröra i sitt anförande om en liten stund.
Fru talman! Vi socialdemokrater är i allt väsentligt reformister, det vill säga vi tar hellre små steg i rätt riktning än välter saker över ända. Det har märkts under vårens lagstiftningsarbete. Vi har förstärkt skolors arbete med trygghet och studiero genom en lång rad mindre förtydliganden och skärpningar av både det förebyggande arbetets systematik och det åtgärdande arbetets befogenheter. Det har märkts i de mindre förändringarna för att göra betygsättningen mer rättvis och mindre pressande och i de mindre förändringarna för att skärpa reglerna kring konfession i skolan och för att göra tydligt vad som gäller för resursskolor.
Vi lade också fram förslag om några mindre förändringar för att få skolsystemet att fungera bättre och bli mer likvärdigt med finansiering efter ansvar och rättvisare urvalsregler i fristående skolor. I båda dessa ärenden tog högern, anförd av Moderaterna och Sverigedemokraterna, fajt för att skydda skolföretagens, de enskildas, vinster och privilegier.
Också dagens ärende innehåller ett flertal mindre men viktiga förändringar i rätt riktning för att göra elevhälsans arbete bättre. Men i detta ärende tar de högerkonservativa i stället fajt för att minimera elevernas, de enskildas, inflytande över sin egen situation. I sin iver att vara tuffa och hårda mot den lilla människan driver Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, precis som de har gjort i tidigare ärenden om extra studietid, frågan om att ge rektorer befogenheter som rektorer redan har, det vill säga att ensidigt besluta om mer undervisningstid. Det är oseriöst.
I samma iver efter att vara tuffa och hårda driver Sverigedemokraterna linjen att föräldrars samtycke inte ska krävas för att låta en elev gå om en årskurs. De vill också se överklagandeförbud när det gäller sådana beslut.
Fru talman! Rättssäkerhet är en bra sak, särskilt när det offentliga gör ingrepp i en enskilds förhållanden som kan komma att få ekonomiska konsekvenser. Det tyckte högern var så viktigt att de avslog propositionerna för ökad likvärdighet de senaste två veckorna, men rättssäkerhet och enskildas intressen blev plötsligt helt ointressant för de högerkonservativa nu när det i stället handlar om de svagaste eleverna i skolan.
Fru talman! För att stärka skolans förmåga att främja barns och ungas hälsa föreslås i den här propositionen en rad lagändringar som stärker elevhälsan och tydliggör dess fokus på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta elevhälsan, det ska finnas en nära samverkan mellan elevhälsan och annan skolpersonal, det ska finnas tillgång till speciallärare eller specialpedagog på varje skola och det ska finnas en samverkan mellan elevhälsan och andra externa instanser när det behövs. Det är helt rimliga lagskärpningar som kommer att göra skolan till en mer hälsofrämjande verksamhet.
Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande 27 och tackar för ordet.
(Applåder)