Fru talman! Trots de framsteg som gjorts för att
komma till rätta med det globala minproblemet, t.ex.
genom Ottawakonventionen och revideringarna av
1980 års vapenkonvention, är fortfarande ett stort
antal länder i världen utsatta för effekterna av minor
och oexploderad ammunition. De hårdast drabbade
länderna är ofta de fattigaste och mest krigshärjade.
Sverige är sedan länge engagerat i minfrågorna. T.ex.
är Sverige genom Sida en av världens största bidrags-
givare till humanitär minröjning.
Frågorna kring minor och oexploderad ammuni-
tion är komplexa och spänner över flera politikområ-
den. De omfattar bl.a. humanitär och militär minröj-
ning, stöd till minoffer genom vård och rehabilitering,
informationskampanjer för att öka medvetenheten för
minfaran samt hjälp till stater med att få sina lager av
minor förstörda. Även forskning och teknikutveckling
för att ta fram en mer effektiv, och för minröjarna
säkrare, ammunitions- och minröjningsteknik är frå-
gor som omfattas av arbetet.
Regeringen har därför tagit fram en samlad syn på
minhantering som ska beskriva och förklara inrikt-
ningen och målet med den svenska verksamheten
inom området och säkerställa att de statliga aktörer
som handhar frågorna arbetar mot samma mål och har
samma vision. Dessutom bidrar en samlad syn till att
öka insynen i det svenska agerandet.
Fru talman! Att följa, främja och vidareutveckla
de internationella regelverken är även i framtiden ett
mål för regeringen. Vi kommer att fortsätta arbetet
för en global anslutning till Ottawakonventionen. Vi
kommer också inom ramen för 1980 års vapenkon-
vention att verka för regleringar av vapen som ger
upphov till s.k. explosiva lämningar av krig.
En stor del av det direkta svenska stödet sker ge-
nom bistånd, och målet är att bistå människor som
drabbats av krig och konflikter. Det svenska stödet
till minhantering, genom Sidas utvecklingsbistånd,
ges till länder med stora och långvariga problem.
Stödet bör vara långsiktigt och syfta till att bygga upp
kompetens och kapacitet i mottagarlandet.
De initiativ som Sverige tar ska bidra till att dels
lösa det globala problemet med minor och oexplode-
rad ammunition, dels förbättra vår ammunitions- och
minröjningsförmåga för att möta ett eventuellt fram-
tida behov inom landet.
Räddningsverket är Sveriges operativa aktör inom
humanitär minröjning. Myndigheten ska kunna stödja
internationella minröjningsinsatser avseende ledning,
utbildning och kvalitetssäkring. Räddningsverket ska
använda Totalförsvarets ammunitions- och minröj-
ningscentrum, SWEDEC, som resurs vid sin interna-
tionella verksamhet.
Försvarsmakten är Sveriges operativa aktör inom
militär ammunitions- och minröjning och ska fortsatt
utveckla de ammunitions- och minröjningsförband
som finns så att de kan verka nationellt och interna-
tionellt. Försvarsmakten ska ha förmåga att i samband
med militära ammunitions- och minröjningsinsatser
kunna genomföra påkallad humanitär minröjning och
kunna stödja aktiviteter inom ramen för minhante-
ring. Utvecklingen inom ammunitions- och minröj-
ningsområdet bör ske i nära samverkan med andra
myndigheter och då främst Räddningsverket.
År 1997 inrättades Totalförsvarets ammunitions-
och minröjningscentrum, SWEDEC, i Eksjö. Det
bildades för att stödja Sveriges åtaganden och ambi-
tioner inom humanitär ammunitions- och minröjning.
SWEDEC ska vara den samlade nationella kompe-
tensresursen inom ammunitions- och minröjning, och
det ska vara en totalförsvarsresurs. SWEDEC ska
utveckla, eller bidra till att utveckla, metoder som
syftar till ett så kostnadseffektivt svenskt nationellt
och internationellt engagemang som möjligt.
Sverige bör inom ramen för FN:s fredsbevarande
operationer och andra internationella insatser kunna
bistå med ammunitions- och minsökhundekipage. Det
är därför av stor vikt att åtgärder vidtas så att kompe-
tensen inom landet tas till vara på bästa sätt. Försvaret
är villigt att utifrån sitt behov av minhundar medver-
ka till att nå en lösning avseende Hundskolan i Sol-
lefteå. Försvarets behov räcker dock inte ensamt för
att lösa Hundskolans problem. Försvarets behov
måste därför ingå som en del i en större och mer
långsiktig lösning.
Svensk forskning och utveckling inom ammuni-
tions- och minröjning har en framskjuten plats inter-
nationellt. För att nå ökad nationell samordning när
det gäller forskning, teknikutveckling och anskaff-
ning inom området föreslås att en nationell samver-
kansgrupp inrättas. Gruppen, bestående av de svenska
myndigheter som arbetar med ammunitions- och
minröjningsfrågor ska utbyta information och erfa-
renheter samt bereda frågor kring forskning, tekni-
kutveckling, anskaffning av materiel, internationellt
samarbete m.m.
Sverige deltar med representanter från olika de-
partement och myndigheter i ett stort antal internatio-
nella samarbeten avseende minhantering. Samarbetet
kan också bidra till ett effektivare resursunyttjande
samt skapa synergier. Samordningen inom och mel-
lan de organisationer som arbetar med frågorna bör
enligt regeringens uppfattning förbättras. Sverige bör
därför aktivt verka för en ökad samordning mellan
FN, EU och andra organisationer.
Genom tydligare samordning kan högre effekti-
vitet och bättre resursutnyttjande nås i verksamheten.
För att utveckla samarbetet mellan Försvarsmakten
och Räddningsverket inom ammunitions- och min-
röjningsfrågor föreslås att de båda myndigheterna
under ledning av SWEDEC samordnar gemensamma
frågor rörande utbildning, metodutveckling och vissa
personalfrågor.
Fru talman! Sammanfattningsvis kommer rege-
ringen även i framtiden att ta initiativ för att få till
stånd en global anslutning till Ottawakonventionen.
En nationell samverkansgrupp för att få ökad svensk
samordning när det gäller forskning, teknikutveckling
och anskaffning föreslås inrättas. Försvarsmaktens
och Räddningsverkets roller kommer att förtydligas
och samordningen under SWEDEC:s ledning kom-
mer att utökas.
Fru talman! Regeringen lägger stor vikt vid ett ef-
fektivt utnyttjande av samhällets resurser och kom-
mer noga att följa de svenska myndigheterna och
samordningen av dessa.