Herr talman! Riksdagen beslutade den 22 november ramarna för statsbudgetens utgiftsområden, även för utgiftsområde 5 Internationell samverkan, som vi nu behandlar. Av reservationen från detta beslutstillfälle framgår Centerpartiets samlade budgetförslag och vår hållning i dessa delar. Detta är alltså ett betänkande där vi inte tar ställning till utgiftsområdet vid beslutstillfället utan avstår.
Utrikesutskottet konstaterar dock att det mål som gäller för detta utgiftsområde är brett. Därmed krävs tydliga delmål för att riksdagen ska kunna följa upp resultatet. Riksdagens uttalade mål är att säkerställa svenska intressen i förbindelse med andra länder.
För Sverige som litet och öppet land är det viktigt att vara en tydligare väktare av en normdriven världsordning. Om detta tror jag att vi kan vara överens. FN och EU är centrala organ i detta arbete, men det finns fler.
Regeringen säger sig ha varit pådrivande för att bevara och även stärka den europeiska säkerhetsordningen. Vi får anta att det handlar om stöd till OSSE i olika former. Men hur stärkt säkerhetsordningen är återstår att visa. Resultat går inte att följa upp.
Förra veckan besökte jag Georgien. Jag följde EUMM, som Sverige stöder, och såg samtidigt hur en smygande annektering pågår. Det är inte i enlighet med den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland vill inte lämna Georgiens territorium.
I Ukraina pågår kriget. Ryssland vill inte lämna Ukrainas territorium.
Europarådet är ett organ som har skapats för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat på vår kontinent för att ta om hand FN:s mänskliga rättigheter och göra dem till våra.
Hela denna organisations grundläggande värden utsätts nu för en tydlig attack från Ryssland. Ryssland utsätter Europarådets medlemmar för utpressning för att säkerställa att den ordning som har gällt får ett slut. Att Ryssland får möjlighet att med ekonomiska medel kidnappa en organisation som har till syfte att upprätthålla våra värderingar är djupt allvarligt. Om detta händer hotas hela denna grund på vår kontinent.
Herr talman! Fara finns att nästa angreppspunkt blir Europadomstolen. Det handlar om att underminera den ordning vi kom överens om post andra världskriget genom att destabilisera, riva upp och förstöra de strukturer som vi har enats om. Detta pågår för fullt just nu. Efter följer Turkiet med samma upplägg: att försöka rasera.
Hotet att dra in resurser gör att många länder känner oro och riskerar att böja sig. Jag hoppas att Sverige inte blir ett av dessa länder. Turkiet, Azerbajdzjan med flera kommer att ta rygg på Ryssland om Ryssland får igenom sin modell för att kidnappa europeiska strukturer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan
Regeringen måste bygga ett skydd, också inom EU, för det som pågår. Det handlar om att förebygga nya konflikter och nya övergrepp mot den gällande säkerhetsordningen i vårt Europa. Om detta skulle jag kunna tala länge i denna kammare, herr talman, och jag förväntar mig att regeringen och andra kommer att agera kraftfullt för att hindra det som ser ut att pågå och som följer av det som hände i Georgien och Ukraina och som på nytt kan komma att splittra vår kontinent.
Herr talman! Centerpartiet och många andra har konstaterat att regeringen har presenterat en valbudget som innehåller mycket till många. Budskapet är allt till alla.
Anslaget till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet utökades för innevarande år med 26 miljoner. Resultatuppföljningen är svår att hitta om man läser budgetpropositionen. För 2018 föreslås en ytterligare höjning med 40 miljoner. Vilka insatser som avses framgår inte tydligt. Det handlar om konferens, möten och diverse annat, men det finns inga delmål som gör det möjligt att följa upp och se om resultat av freds- och säkerhetsfrämjande insatser uppnås. På två år handlar det om en ökning av anslaget med 66 miljoner kronor.
Detsamma kan sägas om den kraftiga ökningen av anslaget till forskning om säkerhetspolitik och nedrustning. Här finns inte heller några delmål eller möjligheter att följa upp resultat.
Vi konstaterar att trots ökningen 2017 mäktade regeringen inte med att klarlägga och klargöra konsekvenserna av en svensk ja-röst till kärnvapenförbudet i somras - långt mindre konsekvenserna för Sverige om vi skulle tillträda konventionen. Det fanns uppenbart resurser för att klarlägga och utreda i de utökningar som hade gjorts för innevarande år, men trots detta gjordes det inte.
Vad gäller instituten understryker vi att om regeringen vill göra dem till opinionsbildande för regeringens politik hotas deras oberoende profil, och det är något man måste vara mycket varsam med.
Mot denna bakgrund har vi avvisat många förslag i budgeten. Vi saknar delmål och resultatuppföljning, och vi ser kraftiga utökningar. Men, herr talman, som en följd av att vår budget som helhet föll den 22 november hänvisar jag till det särskilda yttrandet.