Fru talman! I januari 2004 ombildades ju Skatteverket till att bli en rikstäckande myndighet. Det har gett väldigt positiva resultat i form av en ökad samordning. Det har blivit effektivare verksamhet. Framför allt har det lösgjorts en del resurser som man bland annat kunnat använda till ökad skattekontroll. Någon motsvarande reform gjordes inte på kronofogdesidan då, men nu är det dags.
De nuvarande tio regionala kronofogdemyndigheterna ersätts med en myndighet med rikstäckande verksamhet som ska benämnas kronofogdemyndigheten. Den ska vara självständig, men i vissa avseenden ska den vara knuten till Skatteverket. Det gäller IT, administrativa stödfunktioner och strategiska frågor. Jag tycker att det är värt att notera att i den operativa verksamheten kommer kronofogdemyndigheten att arbeta självständigt.
Indrivningsverksamheten är i stor utsträckning lokalt anknuten. Förutsättningarna för den verksamheten förändras inte huvudsakligen genom att man avskaffar de tio regiongränserna. En fördel med att infoga kronofogdemyndigheten i Skatteverket är ju att verkets resurser kan utnyttjas på ett effektivt sätt utan att det behövs särskilt stora arrangemang för att åstadkomma detta.
Viktigt är att upprätthålla och förstärka förtroendet för KFM:s opartiskhet i det verkställande arbetet, där partsneutraliteten har en särskild betydelse. För att upprätthålla och även stärka tilltron till den här opartiskheten i det exekutiva arbetet ska sådana borgenärsuppgifter som är av offensiv natur föras över till Skatteverket så snart som det är möjligt, troligast inom ett år.
Den kommande chefen för kronofogdemyndigheten kommer att benämnas rikskronofogde. Hon kommer att ha ett centralt kansli till sitt förfogande för ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Det kommer att finnas
en
styrelse, Skatteverkets styrelse, som kommer att besluta om årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag även för kronofogdemyndigheten. I styrelsearbetet kommer rikskronofogden att delta på berörda punkter.
Det är viktigt att myndigheten av utomstående uppfattas som opartisk och självständig i sitt förhållande till Skatteverket. Det här ställer krav på regleringen i instruktionerna. Den självständiga roll som kronofogdemyndigheten har kommer också till uttryck genom att myndigheten i sin processförande roll ges behörighet att föra processen även i överinstanserna.
Vi har ett krav från våra uppdragsgivare, och det är ytterst medborgarna, att man ska ha en enhetlighet med lika rättstillämpning och en likabehandling. Varje ärende ska alltså behandlas lika oavsett var i landet man bor, och inte minst med högsta möjliga effektivitet för våra skattepengar.
Den förändring som vi står inför den 1 juli är tänkt att på ett bättre sätt än i dag möta upp just de här kraven. Det tycker jag är bra. Kronofogdemyndigheten ska prioriteras upp.
Det finns en reservation från de borgerliga partierna där man i stort sett delar uppfattning om betänkandets innehåll. Men man vill att kronofogdemyndigheten skils helt och hållet från Skatteverket, även när det gäller den övergripande ledningen, budgeteringen och verksamhetsuppföljningen. Jag delar inte alls den borgerliga uppfattningen om att KFM, som man skriver, är en till betydande delar beroende myndighet till Skatteverket. Jag anser att det inte blir så, för KFM har faktiskt ett eget mål och uppdrag enligt regleringsbrevet. Den farhågan är obefogad.
Genom den här förändringen kan man effektivisera administrationen, eller dra ned på byråkratin som det ofta, framför allt från borgerligt håll, brukar kallas. I gengäld kan man använda de pengarna till förebyggande verksamhet och försöka hjälpa människor så att de inte hamnar i skuld, alltså minska antalet gäldenärer.
Det här ligger faktiskt helt i linje med det regeringen skriver i den förvaltningspolitiska propositionen. Inriktningen är att myndigheterna ska samverka mer och fortsätta det pågående arbetet med att minska kostnaderna för administrativt arbete och i stället lägga pengarna på operativ verksamhet.
Det här, fru talman, är ett bra sätt att förvalta våra skattemedel. Det skapar en tydlighet runt kronofogdemyndighetens uppdrag med sin självständiga operativa verksamhet, med en hög rättssäkerhet och en nära samverkan.
För att vara trovärdig i sin argumentation som oppositionspolitiker måste man också när det väl kommer till kritan visa det i praktisk handling. Vi hör ofta att vi har alldeles för höga administrativa kostnader. Vi har för många verk och myndigheter. Nu har vi faktiskt ett konkret förslag där man beaktar just att våra skattemedel ska förvaltas på bästa sätt.
Vi hörde tidigt i kammaren i dag moderata Ulf Sjösten säga att man vill lägga 50 miljoner mer, tror jag, på ekobrottsbekämpande. Här kan man använda de administrativa pengarna till just sådant i stället för att ta ut det ur skattekollektivet.
Man ska också notera att om man följer oppositionens förslag, som vill bryta sönder samarbetet mellan KFM och Skatteverket, som har samspelat under lång tid, blir det dyrt. Man har ju redan i dag en gemensam infrastruktur, en gemensam teknisk miljö, gemensamt intranät och goda kommunikationer mellan varandra. Om det här skulle brytas loss kommer stora förluster att göras på många områden, inte minst på effektivitetens område.
Vi är övertygade om att det är en partsneutral operativ verksamhet som kommer att skapas, där en rikstäckande kronofogdemyndighet skulle bli mycket mer flexibel än dagens ordning, eftersom det inte längre kommer att finnas några administrativa hinder för var de olika arbetsuppgifterna i landet ska utföras. Man kan säga att det här är en
win-win
-situation för båda parter, egentligen för alla parter.
Fru talman! Jag yrkar bifall till betänkandets förslag och avslag på motionerna.