Herr talman! Vi ska nu debattera ett antal förändringar på utbildningsområdet som är ganska viktiga, men det är kanske inte de största reformerna som har genomförts i det svenska utbildningsväsendets historia. Men de är en följd av att riksdagen för drygt ett år sedan beslutade att vi ska ändra betygssystemet i den svenska gymnasieskolan. Det innebär att man inte längre får så kallade kursbetyg utan terminsbetyg, eller ämnesbetyg. Så är det redan i grundskolan.
En följd av detta blir att vissa smärre förändringar behöver genomföras. Skolverket har då gjort en liten översyn och kommit med ett antal förslag som regeringen har hörsammat. Det finns en sak som vi i och med detta beslut kan ändra på. Det finns en risk när man övergår från kursbetyg till ämnesbetyg att elever i svensk gymnasieskola inte kommer att fördjupa sig lika mycket inom ämnet matematik. Det har att göra med att eleverna i regel kanske inte får lika höga betyg i de mer avancerade kurserna i matematikämnet på gymnasiet. När man då övergår till ämnesbetyg blir följden att incitamenten för eleverna minskar att läsa de svåraste kurserna i matematik. Detta vill vi åtgärda på ett rimligt sätt. Det innebär att man på naturvetenskapsprogrammet och på teknikprogrammet i gymnasieskolan delar upp matematikämnet så att det också får en fördjupningsdel. Det är det ena saken som tas upp i denna proposition.
Herr talman! Den andra förändringen i fråga om detta är att elever som läser teknikprogrammet på gymnasiet kommer att läsa även naturkunskap. Orsaken till detta är att elever på teknikprogrammet på gymnasiet i dag läser kemi och fysik, men programmet täcker inte in hela naturkunskapsämnet. Här kommer det alltså också att bli en förändring. Allt detta träder i kraft om två år, så ingen behöver fundera så mycket över höstterminen detta år.
Det tredje, herr talman, är att det kommer att ske en förändring i programstrukturen på gymnasieskolan, som innebär att hantverksprogrammet kommer att upphöra. Det programmet drar i dag åt lite olika håll. Man kan bli florist eller frisör, och det finns ett antal andra inriktningar. I grund och botten vill nästan samtliga elever som läser på hantverksprogrammet bli frisörer. Över 90 procent av alla som läser hantverksprogrammet på gymnasiet vill bli frisörer, stajlister eller barberare av något slag. Därför blir det nu ett eget program på gymnasiet, frisörprogrammet. De andra inriktningarna, som har väldigt få elever i dag, kommer man i stället att kunna tillgodose genom riksrekryterande utbildningar.
Herr talman! Det är ungefär så man kan sammanfatta den här propositionen. Det finns ytterligare några delar, som att man förlänger tidsfristen för sekretessbrytande bestämmelser när det handlar om att kunna få ut betygsinformation eller statistik, till exempel. Det sker också en liten förändring när det gäller olika beteckningar inom särskolan, när den övergår till att kallas för anpassad skolgång.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.