Herr talman! Jag vill börja med att uppehålla mig vid Socialdemokraternas förslag att förbjuda vinstutdelning i välfärdsverksamheter. Just i dag finns ett helt uppslag i en av morgontidningarna om att svenska skolföretag nu finns i England för att starta skolor enligt respektive verksamhetsmodell.
Rubriken är "England är bara början". Den första meningen lyder: "När Moderaterna lade grunden för friskolereformen i början av 1990-talet var det nog ingen som anade att svenska skolföretag skulle kunna gå på export ett par decennier senare."
Jag tycker att vi ska vara stola över att en svensk modell är så bra att den kan exporteras. Förutsättningen för denna smått fantastiska utveckling är att vi har bejakat och tillåtit fri företagsamhet i skolsektorn. När socialdemokrater säger nej till att dela ut vinst eller avkastning säger de också nej till att en sådan här utveckling kan upprepas. Här ser vi tydligt en grundläggande skillnad mellan alliansregeringen och oppositionen. När alliansregeringen bejakar mångfald och företagsamhet misstänkliggörs företagande i de skattefinansierade välfärdstjänsterna av oppositionen genom att man misstänkliggör avkastning och vinstsyfte, som ju är företagandets grund.
När friskolereformen utformades för några decennier sedan var det säkert inte många som kunde föreställa sig vinst i skolverksamhet. Men mycket har förändrats sedan dess, och nu vill Socialdemokraterna vrida klockan tillbaka.
Syftet med alliansregeringens valfrihetsreformer har varit att sätta medborgaren i centrum i de viktiga kommunala verksamheterna inom vård, skola och omsorg. För att uppnå detta har regeringen arbetat målmedvetet för att utveckla företagande och mångfald inom de offentligt finansierade tjänsterna.
Som symbol för detta arbete vill jag ta upp en nyhet för några veckor sedan om att Sveriges Kommuner och Landsting har gjort den första nationella patientenkäten någonsin. Äntligen - vill man utropa - intresserar man sig för hur patienten upplever kvaliteten! Alldeles för länge har plansystem prioriterats på bekostnad av medborgarna. Upplevd kvalitet i vården är inte någon liten sidolyx, utan det är sannolikt avgörande för förtroende och trygghet i mötet med vården och även för vårdresultatet.
Valfrihet och mångfald har varit ledstjärnan för att skapa utrymme för nya arbetsformer och nya aktörer. Pengsystem, kravspecifikation och fokus på kvalitet och uppföljning ger ramar för att de som arbetar inom verksamheterna ska ha så stor frihet som möjligt att utforma sitt sätt att arbeta. Öppna jämförelser har byggts upp så att man kan lära av varandra och förbättra service, kvalitet och effektivitet. Det gäller att lita till människors kraft och förmåga till utveckling och förnyelse. Det har vi helt enkelt inte råd att låta bli.
Betänkandet ger exempel på olika ändrade lagar: lagen om valfrihet, patientens valfrihet, friare etablering och avskaffandet av stopplagen. Oppositionens förslag har motarbetat eller begränsat dessa förändringar på olika sätt: Entreprenader i omsorgen bör inte tillåtas. Den summa pengar som följer eleverna ska vara lägre i fristående verksamheter. Etableringen ska styras geografiskt och friskolor stoppas om det inte passar kommunen.
Socialdemokraterna vill ha valfrihet men utan mångfald. Valfrihet är bra, men man får välja bland det som finns, som det en gång uttrycktes av ett socialdemokratiskt landstingsråd i Stockholm. I samma tanketradition ser vi nu Socialdemokraternas förslag till förbud mot utdelning av vinst och avkastning i välfärdsverksamheter.
Verksamheter i vilken regi det än vara må måste ge överskott, annars måste den läggas ned eller krympas. Vinst och avkastning är helt nödvändiga för att få kapital, och vinsten visar andra vad de kan göra bättre. I normalfallet går vinsten tillbaka till verksamheten. Den går till utveckling, högre löner, ny teknik eller till att bygga upp nya verksamheter. Kvarstående samlat överskott går tillbaka till ägaren som avkastning på satsat kapital och belöning för effektiv och bättre verksamhet.
Socialdemokraterna skapar en negativ bild av vinstmotivet då vinsten mer eller mindre ofta anses härröra från sämre kvalitet och urval av lönsamma patienter, som beskrivs i motionen. Det är naturligtvis inte rimligt med sådana vinster, och med kvalitetsuppföljning och upphandling med rätt kravspecifikation ska detta inte heller vara möjligt. Resonemanget i motionen visar snarare på en brist på respekt för hur fristående verksamheter arbetar. Vinsten sägs också kunna härröra från att verksamheter säljs till underpris. Verksamheter ska självfallet inte säljas till underpris.
Enligt reservationen ska ideella, kooperativa och andra sammanslutningar utan vinstsyfte ges goda förutsättningar och inte tvingas konkurrera med koncerner. Man vill uppenbarligen förhindra större koncerner, men det mest effektiva kan mycket väl vara en viss typ av stordrift. Vi kan ta friskoleetableringen som exempel igen. Det finns fantastiskt bra exempel på föräldragrupper och lärargrupper som brutit sig ut och etablerat en skola. Det fordrar emellertid mycket, och de förutsättningarna kanske inte finns i ett visst geografiskt område eller vid en viss tidpunkt. Då kanske det är just en ny skola som startas med erfarenheter och vinster inom en grupp av skolor som är möjligheten att skapa alternativ.
Driften av sjukhus med stora investeringar kan knappast ske utan att få in kapital som ger avkastning. När svenska sjukhusföretag vände sig till andra länder var det tyvärr av helt fel anledning, nämligen stopplagen som omöjliggjorde deras verksamhet i Sverige. Det byggde egentligen inte på att man kunde exportera en bra modell.
Högteknologiska sjukhus har fullt med teknisk utrustning som utvecklats med vinstsyfte, men sjukhuset ska inte få drivas med vinstsyfte. Vad är det som är den stora skillnaden mellan utveckling av utrustning och användandet av utrustningen i vården? Låt oss ta strålkniven som exempel. Utveckling och produktion får gå med vinst men inte vårdavdelningen där den används.
Man kan till och med lägga ett könsperspektiv på detta och konstatera att verksamheter med många ingenjörer, gissningsvis män, gärna får gå med vinst men vårdavdelningen med övervägande kvinnlig personal kan inte göra det. Centralt är vår utmaning specificerade krav, kvalitetsjämförelser och utvärderingar.
Förutom reservationen om förbud mot vinstutdelning finns två reservationer om skatteutjämningen. Jag vill bara säga att skattesystemet ska stödja regioner som har dåligt skatteunderlag eller skev åldersfördelning. Det är inte på något sätt kontroversiellt då syftet just är detta. Den översyn som vi gör nu ändrar inte detta syfte.
Både Socialdemokraterna och Vänstern uttrycker att kommunerna bör stärkas ekonomiskt, men kommunernas ekonomi är god. Resultaten har stärkts 2009, och vi får även ett bra resultat 2010. Det är för tidigt att kunna bedöma resultatet för 2011. Alliansregeringens framgångsrika arbete mot utanförskap och ohälsa har bidragit till överskotten, liksom att förändringsarbetet nu har kommit i gång i verkligheten ute i kommunerna.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i finansutskottets betänkande nr 17 och avslag på samtliga reservationer.