Fru talman! Man kan möjligen undra om lagen om sjöfylleri är en så stor fråga att den i nuläget kräver en egen debatt. Att det enbart finns tre motioner i ärendet stärker mig i den uppfattningen.
Samtidigt kan man betrakta det som en viktig symbolfråga men som i detta fall även ska ses tillsammans med mänskligt lidande i form av skador och död.
Det kan också ses tillsammans med skattepengar, det vill säga i vilken ökad omfattning som vi behöver använda Kustbevakningen, sjöpolisen och sjöräddningen på grund av alkoholpåverkade förare av båtar, skepp och fartyg.
Egentligen borde det vara enkelt att sätta samma gränser för framförande av fordon på land och till sjöss, men uppenbarligen är det mer komplicerat än så. Det är faktiskt också så att dagens gräns på land, 0,2 promille, inte kom till i det ursprungliga riksdagsbeslutet, utan gränsen har justerats ned efter hand. Det är möjligt att vi får acceptera samma process inom sjöfarten. För mig är det viktigast att vi sätter en gräns, och ofta är det de små stegen som bär till framgång. Det skulle också skicka en mycket tydlig signal till dem som vistas till sjöss, nämligen att vi inte accepterar att man kombinerar alkohol med framförande av båtar och fartyg. I de flesta fall ansvarar man dessutom för andras liv, och att då tillåta sig att dricka är för mig helt främmande.
Nu finns det emellertid dels Rattfylleriutredningen som bereds i Regeringskansliet, dels en departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp där man föreslår tre olika grader. För att följa det förenklingsarbete som Centerpartiet och alliansen har som ledstjärna skulle det självklart vara bra om samma gränser kan användas när det gäller sjöfyllerilagen.
Fru talman! Jag är alltså beredd att avvakta regeringens förslag som jag utgår från kommer inom en icke alltför avlägsen framtid. Det är högst skäligt att ha tydliga gränser och regelverk även på sjön. Jag måste erkänna att jag har lite svårt att förstå sjöfolkets argument om att det är stora skillnader på land- och sjötrafik. Jag ska ge ett exempel på detta.
När civilutskottet var på resa i Canada såg vi båtbussar både i Ottawa och i Toronto, det vill säga fordon som går både på land och i vatten. Där är gränsen 0,8 promille i båda fallen. Man kan fråga sig hur det skulle fungera om man hade olika promillegränser.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.