Fru talman! Miljöministern uppehåller sig mycket kring det byte av skog när det gäller Sveaskog som regeringen gjort - en bytesaffär som vi inte motsatt oss. Snarare har vi välkomnat den som ett innovativt sätt att försöka lösa den mycket svåra uppgiften att tillräckligt snabbt få fram tillräckligt mycket bra bytesmark och pengar för att skydda de här skogarna så att de inte avverkas för kommande generationer eftersom värdet i skogarna försvinner om vi låter dessa avverkas.
Miljöministern talar om uppfyllandet av 2010-målet. Om det målet hade våra båda partier otaliga debatter före valet. Miljöministern vet att den budget som Miljöpartiet lade fram och även den budget som de rödgröna sedan lade fram vida översteg vad miljöministerns egen regering sedan anslog till skyddet av skog och satsningar på biologisk mångfald.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet har allt annat än varit passiva när det gäller debatten om skyddet av skog. Vi har verkligen varit aktiva. Vi har deltagit i att trycka på för ökade anslag, som vi ser behövs. Vi är också de som har tagit den debatten. Att alliansregeringen fördyrade skogsavsättningsinsatserna inte bara genom att ta bort toleransavdraget - 5 procent - utan också genom att lägga på ett så kallat affektionsvärdestillägg på 25 procent betyder att kostnaden för varje hektar skog som Sverige i dag ska skydda motsvarar 125 procent av marknadsvärdet i stället för, som det tidigare var, 95 procent.
Fru talman! Det är de siffrorna som miljöministern nu inte vill lägga in i prognoserna för de fortsatta anslagen. Det är en högst märkbar urholkning av de anslag som miljöministern förfogar över när det gäller att skydda biologisk mångfald i skogen.
Utöver det kommer de kostnader som Sveaskogsaffären hanterar och som inte var beräknade i själva effektueringen av den affären. Det är någonting som måste göras och alltså inget som vi motsätter oss. Snarare ser vi att siffrorna måste komma fram. Naturvårdsverket säger att årets anslag annars urholkas med 225 miljoner.
Det är möjligt att miljöministern inte vill ha något nytt mål för skydd av ytterligare skogsarealer. Ett tecken på det är att han avskaffat det råd som sammanställt en tydlig rapport om att vi mycket tydligt skulle behöva utöka och gå vidare i sammanhanget. 2010-målet, Andreas Carlgren, var bara ett delmål. 2010-målet skulle inte nå upp till det ultimata målet: att ha levande skogar i Sverige. Det var i stället ett delmål för att komma en bit på vägen, för att ta de första stegen.
Nu, snart ett halvår in på 2011 och med en budget för 2012 snart på riksdagens bord, vet vi dock inte ens om 2010-målet faktiskt är uppfyllt. Ni säger att det är det, men ni kan inte redovisa vilka marker man har bytt in. Artiklar i tidningar och andra medier visar tydligt att det kommer att bli färre områden än man från början hade räknat med. Det kanske blir ungefär hälften av den areal Sveaskog avsatte inom sitt bolag som kommer att bytas in mot värdefulla skogsmarker.
Då blir frågan, Andreas Carlgren, vad du som miljöminister ska återkomma till riksdagen med för att redovisa hur du lyckas uppnå en högre takt i skyddet av skog i Sverige. Det du återkommer med i svaret till mig här i dag är mest ett svammel om vad ni gör inom det område som handlar om skogsbruk - mer dialog för Skogsvårdsstyrelsen och sådana saker. Det är en större debatt. Vi har diskuterat sanktionsmöjligheter och mycket tydligare ramverk för Skogsstyrelsens ansvar där, men det är som sagt en annan debatt.
Kommer vi tillbaka till skogsskyddet står du ganska naken när det gäller politiska åtgärder, Andreas Carlgren. Du har urholkat anslaget och har därmed en minskad resursportfölj, samtidigt som du har ökat kostnaderna för det. Det vi ser nu är att det heller inte finns några nya mål på området.