Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Kommunikationer

Nina Lundström (L), 2016-12-12 (riksmöte 2016/17).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2016/17:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. I övrigt hänvisar jag till det särskilda yttrandet vad gäller Liberalernas budgetförslag, då vi inte deltar i beslutet om ramarna.

Herr talman! Liberalerna har andra prioriteringar och förslag jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vad saknas?

Trafikslag anses i dag vara järnvägstrafik, vägtrafik, luftfart och sjöfart. Politiska beslut och myndigheternas insatser och redovisning inom transportsektorn följer denna modell.

Men cykling betraktas inte som ett trafikslag. Att cykling inte är ett trafikslag påverkar mål, medel och uppföljning. Cykling handlar om transporter, men också om folkhälsa. Vi kan konstatera att exempelvis andelen barn som cyklar nu sjunker. Vi i Liberalerna anser att det behövs ett ytterligare trafikslag och att cykling ska betraktas som ett sådant.

Det behövs samlad och ny kunskap kring hur cyklismen ska utvecklas. Kunskapen behöver samlas så att alla kan ta del av kunskapsläget. Vi avsätter därför l0 miljoner kronor för att skapa ett kompetenscenter på nationell nivå, där kompetens och kunskap kan utvecklas. Vi anser också att det ska finnas en cykelambassadör, som ska samordna insatserna på nationell nivå. Vi vill alltså ha ett nationellt kompetenscenter - ett kansli - för samlad kunskap och best practice.

Vi avsätter också 75 miljoner kronor årligen i ett nationellt anslag för cykelinfrastruktur. Antalet utbyggda kilometer har nämligen minskat mellan 2014 och 2015. Vidare vill vi att trängselskatter och värdeåterföringsmodeller i kommunerna ska kunna användas även för insatser som avser regionala cykelstråk samt gångtrafikanter. Därutöver finns naturligtvis medel i länsplaner och hos kommunerna.

Vi vill också satsa 5 miljoner kronor per år på it-sektorn och den digitala utvecklingen, med kompetensutveckling och möjlighet till agila avtal, och 15 miljoner kronor på äldres delaktighet.

Herr talman! Uppföljning i utskotten är viktigt. Hur ser målen ut? Vilka indikatorer finns för att följa utvecklingen? Går utvecklingen i den riktning som man önskar? Uppföljningen kan också leda till tydligare mål. Målen kan kopplas till medlen. Det är en viktig demokratisk princip att kunna se och följa hur skattemedel används och också kunna lägga fram förslag till andra prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det finns utvecklingspotential i regeringens budgetproposition. Transparensen i förslagen som rör satsningar på infrastruktur och underhåll behöver öka. Utskottets uppföljningsgrupp har synpunkter på regeringens resultatredovisning och samlade bedömningar. Strukturen kan förbättras för att förtydliga resultatredovisningen. Detta återfinns i Liberalernas reservation 1.

Vi i Liberalerna vill också göra fler insatser för att både öka finansieringen och exempelvis förbättra miljön. Vi vill gärna se avgifter för dubbdäck - hellre avgifter än förbud. I dessa dagar med snökanoner och ishalka vill vi framhålla vikten av att trafiksäkerhet och avgiftssystem kan gå hand i hand.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst utreda vad den norska modellen skulle innebära för Sverige. Vi ser gärna avgifter i de tre storstadsregionerna. Pengarna kan återföras för miljöåtgärder i Stockholm, Malmö och Göteborg. Det ska vara ett frivilligt system.

Vi vill öka trafiksäkerheten, inte minst för kollektivtrafikresenärer och cyklister.

Herr talman! Det kostar att bygga infrastruktur. Finansieringen är därför avgörande för hur mycket infrastruktur samhället klarar av att bygga. Att finansiera infrastruktur genom att i huvudsak satsa på statliga anslag är fel väg att gå.

Vi i Liberalerna vill se fler OPS-lösningar, men också OPS-lösningar som utvecklas i olika modeller. Man ska titta på hur långa avtalen kan vara, hur brukaravgifter kan användas och hur statens delaktighet ska se ut. Internationellt sett används modellerna för att skapa mer infrastruktur, och vi menar att Sverige också ska fortsätta på den vägen i vissa fall. Det är avtalsfrågor det handlar om.

Herr talman! Samplanering av bostäder och infrastruktur är otroligt viktigt. Vi menar att det behövs ytterligare insatser för att göra detta möjligt. Det ansvariga verket, Trafikverket, ska ges ett tydligt ansvar för samplaneringen. Vi avsätter 2 miljoner kronor för detta arbete så att också infrastrukturplanering och bostadsbyggande verkligen går hand i hand. Vi avsätter också 100 miljoner kronor mer för bredbandsutbyggnad, vilket är en viktig fråga för lands- och glesbygd.

Herr talman! Liberalerna vill rusta och bygga ut järnvägs- och vägnätet. Där avsätter vi också mer medel redan från 2018. Men vi avstyrker vissa frågor som handlar om exempelvis stadsmiljöavtalen.

Herr talman! Det är inte resorna i sig som är problemet; det är resandets effekter på klimat och miljö som måste åtgärdas. Där kan Sverige bidra genom forskning och innovationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M) och Anders Åkesson (C).

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Nina Lundström (L): Kommunikationer (2016-12-12) — PRESS0