Fru talman! I dag debatterar vi NU15 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet - investeringar i ökad nätkapacitet . Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.
Propositionen föreslår en lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet, men också vissa ändringar i ellagen. Den nya lagen omfattar nätföretag som har ett så kallat outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.
Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med särskilt investeringsutrymme.
Fru talman! Regeringen anger också att det är av särskild vikt att investeringarna görs i de områden som hittills varit eftersatta och där det finns eller inom en snar framtid kommer att finnas behov av att öka kapaciteten eller att förebygga kapacitetsbrist för att på så sätt öka kundnyttan. Uppföljningen ska ge en bild av vilka investeringar som möjliggörs av det särskilda investeringsutrymmet. Uppföljningen bör göras vart tredje år med start 2022.
Sverige behöver ett robust elsystem som klarar att leverera el till rimliga priser och som ger företag möjlighet att växa. Det vi ser är att samhälls- och teknikutvecklingen går fort och att det är en ständig efterfrågan på el, vilket ställer nya krav på både produktion och elnät. Kapacitetshöjande investeringar är därför nödvändiga för att möta behovet av framtida effekthöjningar.
Fru talman! Vi är alla överens om att elanvändningen kommer att öka i Sverige. Frågan är bara hur mycket. Energiministern tar höjd för en fördubblad elanvändning, och för att klara detta ska vi trefaldiga investeringarna i elnäten och halvera tillståndstiden för utbyggnaden av elledningar.
I lagrådsremissen Moderna tillståndsprocesser för elnät föreslås en stor tidsbesparing för elledningsbyggande, bland annat ändringar i ellagen, för att det ska bli enklare att bygga elledningar och för att tillståndsförfarandet ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Det är bra, för det tar alldeles för lång tid i dag. Detta är något vi behöver lösa för att klara omställningen i samhället.
Vi ser nu stora investeringar som har påbörjats och som är i planeringsstadiet för att bli klimatneutrala. Hybrit, stål utan kol, är ett sådant exempel, men det finns fler. Viktigt är att industrin ställer om och blir konkurrenskraftig, för det är detta som de kunder de ska sälja sina varor till efterfrågar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskilt investerings-utrymme för elnäts-verksamhet - invester-ingar i ökad nätkapa-citet
Fru talman! Regeringen anför i propositionen att det är motiverat att under en begränsad tid skapa ytterligare incitament för att öka effekten i näten, och jag skulle vilja säga att det är absolut nödvändigt. Vi behöver förbättra överföringen från norr till söder men också lösa lokala problem. Med detta lagförslag på plats tar vi ett steg i rätt riktning, men det behöver göras mer.
Vi behöver utveckla användarflexibiliteten för att göra användningen smartare, och vi behöver utveckla vätgasproduktion och batterilager så att vi har el när vi behöver det. Därför stöttar Sverige bland annat utvecklingen av battericeller och ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås.
Vätgas kommer att spela en allt större roll i framtidens energisystem, och Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en vätgasstrategi för att skynda på denna utveckling.
Vi ser också framväxten av lokala marknader för kapacitet i våra städer. Detta löser inte allt men är värdefulla tillskott i hanteringen av städernas utmaning. Vi har historiskt ett stort elöverskott. Sedan 2010 har vi gått från nettoimport på 2 terawattimmar till en nettoexport på 25 terawattimmar el. Det motsvarar konsumtionen i Lettland, Estland och Litauen tillsammans. Vi producerar inte bara mer el än någonsin, utan vi producerar också mindre fossil el än tidigare.
Vi behöver producera mer el i södra Sverige, och där kommer havsvindkraften att bli viktig. Samtidigt kommer kraftvärmen att spela en allt viktigare roll.
Regeringen har påbörjat arbetet med en elektrifieringsstrategi för att ta ett helhetsgrepp och för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045.