Fru talman! I mitt anförande diskuterade jag en del om förbehållsbeloppet och vad som gäller om man inte bor med sitt barn och ändå har kontinuerligt umgänge. Det räknas inte in i förbehållsbeloppet, vilket gör att människor får avstå ifrån att ha umgänge med sina barn.
Jag vill ändå tro att Socialdemokraterna har samma uppfattning som jag, det vill säga att det är olyckligt om en förälder får avstå ifrån umgänge med sina barn av ekonomiska skäl. Nu har vi dock en situation där Högsta domstolen har fattat ett beslut, och vi har som sagt en utredning från 2016 om hur detta kan se ut. Ändå har det inte kommit någon proposition.
I mitt anförande ställde jag frågan till regeringen: Vill man inte ha detta, eller prioriterar man det inte? Min fråga till Socialdemokraterna är: Vilket av dessa förhållanden stämmer?