STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid
Fru talman! I dag debatterar vi hur de statliga insatserna bäst kan bidra till att uppnå en god arbetsmiljö, utifrån Riksrevisionens rapport.
Arbete kan främja hälsa och ge stimulans och social tillhörighet, men det kan också leda till negativa konsekvenser i form av arbetsskador, både fysiska och psykiska, och i värsta fall dödsfall.
Fru talman! Utvecklingen av arbetsmarknaden påverkar miljön på arbetsplatserna och de hälsoproblem som kan följa av arbetet. Tidsbegränsade anställningar är till exempel vanligare på arbetsmarknaden i dag än de var i slutet av 80-talet. Den stora ökningen kom framför allt i samband med krisen på 90-talet. Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på bara fem år - det visar en färsk rapport från Försäkringskassan. Den överlägset största och snabbast växande diagnosgruppen är anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Förändrade anställningsvillkor gör också att det tar tid att utreda vem som har arbetsgivaransvaret och därmed ansvaret för den anställdas arbetsmiljö. Sammantaget medför förändringarna på arbetsmarknaden nya utmaningar för arbetsmiljöarbetet.
Fru talman! I februari 2016 presenterade regeringen en arbetsmiljöstrategi för de kommande fem åren. I strategin, som tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter, presenterades åtgärder inom tre prioriterade områden:
nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor
ett hållbart arbetsliv
psykosocial arbetsmiljö
Detta visar regeringens viljeinriktning och kommer att vara vägledande för Arbetsmiljöverkets arbete under de kommande åren.
Riksrevisionen bedömer att det behövs ytterligare åtgärder för att ge tydliga beslutsunderlag och information till myndigheter, arbetsgivare, arbetstagare och allmänhet om arbetsmiljöutveckling. Det saknas till exempel heltäckande statistik på området, vilket gör det svårt att på ett strukturerat och tillförlitligt sätt identifiera de största arbetsmiljöproblemen. Flera utredningar har visat på liknande problematik.
Fru ålderspresident! Jag vill särskilt lyfta fram vikten av att förbättra arbetsmiljön på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Kvinnor står för en allt större andel av sjukskrivningarna. Den är drygt 50 procent större än männens. Kvinnor drabbas i högre grad än män av arbetsrelaterade besvär.
Arbetsmiljöverket är en expertmyndighet som har stor frihet att avgöra hur uppdraget ska utföras. I dag finns det ingen aktör som har i uppgift att utvärdera arbetsmiljöpolitiken, och det finns få analyser av statens insatser för att förbättra arbetsmiljön.
Det tidigare Arbetslivsinstitutet hade ett liknande uppdrag, men det lades ned 2007 av den dåvarande regeringen. Då överfördes uppdraget att bedriva arbetsmiljöforskning till universitet och högskolor. Därför är det oerhört viktigt att en utredning tillsatt av regeringen föreslår ett nationellt arbetsmiljöcentrum vid Stockholms universitet. Centrumets uppgift ska vara att samla in och sprida kunskap om arbetsmiljö samt utvärdera och analysera effekterna av arbetsmiljöpolitiken. Särskild tyngdpunkt bör ligga på arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid
Fru ålderspresident! Jag avslutar med att yrka avslag på samtliga motioner och yrka bifall till att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
(Applåder)