Fru talman! Tack för det svaret, statsrådet! Vi ser fram emot rapporterna och kommer att följa upp det hela från riksdagens sida.
Arbetet med Call to Action hänger naturligtvis till del ihop med den nationella handlingsplan som enligt statsrådet kommer att antas i mars och som vi också ser fram emot. Statsrådet nämnde, om jag förstod det rätt, att högsta prioritet har frågor kring sexuellt våld i väpnade konflikter och det stora problemet med straffriheten.
Jag hade som företrädare för Sverige och de nordiska länderna möjlighet att göra ett inlägg inför säkerhetsrådet om just problematiken kring straffriheten. Det gällde inte resolution 1870 utan en resolution från säkerhetsrådet som kom senare och som UK var initiativtagare till. Det var för några år sedan, och därför vill jag passa på att fråga om statsrådet ser att det, förutom det arbete som ska göras, finns en mottaglighet i systemet för att lyfta upp dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN:s säkerhetsråds-resolution 1325
Det är som sagt en sak att fördöma det som sker, en annan att arbeta mot det. Om man som offer, men också som gärningsman, upplever att ingenting händer, att övergreppen kan ske ostraffat, blir det som en dubbel bestraffning för de kvinnor som blivit utsatta. De har utsatts för en kränkning och ett förfärligt brott, och när förövaren sedan går fri känns det som en dubbel bestraffning.
Kan statsrådet säga något om möjligheterna att på allvar komma till rätta med problemet?