Fru talman! Uran kan upphandlas på en internationell marknad, och naturligtvis ska vi ha handelsförbindelser med länder vi kan lita på - framför allt demokratiska länder som är västerländskt sinnade. Det är också det man hela tiden styr mot. Jag håller med om problematiken, men den går helt enkelt att åtgärda. Det jobbas kontinuerligt med det.
Vad gäller uranbrytning i Sverige tycker jag att om man ska tillåta och är för kärnkraft och hela den gröna omställningen måste man också vara villig att bidra med de metaller - särartsmetaller, jordartsmetaller - som faktiskt krävs. Här har vi - inte minst ledamotens parti - ett dilemma med lagstiftningar som går mot varandra. Återigen: Politik handlar om att prioritera.
Exakt var lokaliseringen skulle ske är jag såklart inte rustad att berätta om, men jag tycker att grundinställningen bör vara att man inte kan gå in i en total omställning som kräver helt nya råvaror och metaller och sedan anse att endast någon annan ska stå för brytningen. Grundföresatsen är att man får se över detta, men det måste naturligtvis tas hänsyn till miljö, säkerhet och så vidare. Det är komplext och oerhört viktigt.