Fru talman! Det här är en debatt om Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning. Riksrevisionen har bland annat tittat på två olika stödformer. Det ena stödet är förebyggande sjukpenning, som en person kan få om man har ökad risk för sjukdom som i sin tur skulle göra att det finns risk för nedsatt arbetsförmåga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning
Det andra stödet har den inte helt lätta titeln arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd - det är ibland lite snåriga begrepp. Ett sådant bidrag kan en arbetsgivare få om man behöver expertstöd av något slag för att en arbetstagare kan riskera nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsrelaterade eller icke arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Vilken sorts sjukdom det handlar om är alltså oväsentligt.
Båda stöden har använts i alldeles för liten omfattning. Otydligheten i Försäkringskassans roll lyfts fram i Riksrevisionens rapport. Det kan vara ett skäl till att stöden används på olika sätt ute i landet. Handläggare tycks uppfatta sin roll olika och så även samarbetspartner.
Att det finns möjlighet att få förebyggande sjukpenning är uppenbarligen inte heller tillräckligt känt, varken hos enskilda eller hos arbetsgivare. Det är förstås bekymmersamt. För individen är möjligheten att inte bli sjuk, att inte hamna i en längre sjukskrivning och att snabbt kunna komma igen hur viktig som helst. Den förebyggande sjukpenningen är ett verktyg i detta.
Försäkringskassan verkar inte ha informerat tillräckligt väl om att de här stöden finns. Det har också uppfattats som trassligt att söka dem för dem som har velat ansöka. Det är de större arbetsgivarna och de som har företagshälsovård som tycks ha gjort det i större utsträckning.
Fru talman! Miljöpartiet var fortfarande en del av regeringen när den svarade på det som Riksrevisionen lyfter upp i sin rapport. Regeringen instämmer också i mycket av det som lyfts fram i rapporten. Regeringen säger bland annat det som svar i sin skrivelse i fråga om det räcker eller inte. Miljöpartiet menar att det gör det i stor utsträckning. Regeringen har gjort mycket på socialförsäkringsområdet. Man har ringat in problematik och har tillsatt ett antal utredningar som också har kommit med viktiga förslag.
En utredning har bland annat haft i uppgift att se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Det betänkandet kom i augusti 2020. Där lyftes fram hur man arbetar förebyggande på ett bättre sätt och en ny förmån som kallas preventionsersättning. Den ska innehålla möjligheten till både så kallad preventionspenning och preventionsbidrag. Syftet är att det ska bli enklare för den enskilde att delta i förebyggande åtgärder. Försäkringskassan föreslås sammanställa statistik som rör detta. Det finns också förslag om att staten ska tillsätta medel för forskning om effekter av olika rehabiliteringsinsatser.
Vad vi har förstått har de här förslagen mottagits väl, i breda drag, av remissinstanserna. Vi hoppas nu att regeringen kommer att lägga fram förslag baserade på utredningen. Vi tror att det skulle leda till viktiga förändringar.
Också själva instruktionen till Försäkringskassan har ändrats. Målet är numera att Försäkringskassans samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar långsiktigt med fokus på förebyggande insatser, tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samordning. Det ska med andra ord vara helt klart att det förebyggande anses höra till huvuduppdraget. Det tycker vi är en viktig förändring. Det kommer att bli bättre för alla som är sjuka och beroende av sjukförsäkringen att få stöd från myndigheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning
Fru talman! Att Miljöpartiet är kritiska till den så kallade rehabiliteringskedjans grundkonstruktion har vi nämnt i många sammanhang tidigare. När alliansregeringen införde en bortre gräns i sjukförsäkringen för att få ned antalet sjukskrivna var det många som for illa i systemet. Sjukdomstillstånd och chansen att åter bli frisk och i så fall när har skärskådats. En del har passerat nålsögat för de skarpa tidsgränserna, andra inte. Inte sällan har man kunnat bli förfärad när reportage har lyft fram skeenden och hur det har drabbat enskilda.
Fru talman! Systemet har förbättrats på många punkter. Vi hoppas att det genom de nya ersättningarna ska bli större fokus på de förebyggande insatserna, bättre informationsinsatser och stöd för det nya målet.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 2.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)