Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan riktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22 och hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Fru talman! Sverigedemokraterna har satsat stort på infrastrukturen. Tyvärr vann inte vår budget i omröstningen. Jag vill ändå passa på att prata lite om de satsningar vi sverigedemokrater hade genomfört om vår budget hade vunnit i kammaren.
Det finns frågor som man ställs inför dagligen: Var är jag? Vart ska jag? Hur tar jag mig dit? Att ta sig dit man vill och komma i tid ska bara fungera.
På senare tid har dessa frågor blivit alltmer aktuella för medborgarna. Aldrig tidigare har det talats så mycket om infrastruktur som i dag. Folk litar inte på att de kommer fram i tid. Tyvärr är det många gånger så att transporter blir försenade och anslutningar inte fungerar, vilket ställer till det oerhört mycket.
Det är viktigt att man tänker på helheten när man pratar om infrastruktur. Med helhet menar jag både gods- och persontrafik och hur man fraktar något från punkt A till punkt Ö. Tyvärr finns det en del som ser i stuprör och koncentrerar sig på ett trafikslag. Då missar man helheten i infrastrukturen.
En resa kan starta med att man går till bussen som tar en till tåget, flyget eller kanske ett kryssningsfartyg. Väl framme blir det troligen så att ytterligare en buss, taxi, tunnelbana eller någonting annat tar en fram till slutmålet. Hela kedjan måste fungera. Likadant är det med en godstransport, som ofta startar vid en fabrik. Godset lastas upp på en lastbil eller ett tåg, körs ut till en hamn, fraktas på ett fartyg till ytterligare en hamn och lastas sedan kanske upp på ett tåg eller en lastbil för att köras till fabrik eller butik.
Fru talman! Jag tänkte rikta in mig djupare på sjöfarten. Med det blir infrastrukturen mer komplett. Mina kollegor kommer att tala om vägtrafik, järnväg och flyg senare.
Nu en djupdykning i sjöfarten, som har haft det tungt under lång tid! Det är nu dags att ge sjöfarten lite flyt. Sverigedemokraterna har satsat stort på sjöfarten för att göra den konkurrenskraftig. Genom att stärka sjöfarten och infrastrukturen runt sjöfarten skapas större möjligheter till att gods kan flyttas från de hårt trafikerade vägarna och den hårt belastade järnvägen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det som är slående är att vi inte använder oss av de inre vattenvägarna för att frakta gods. Utmed kusterna har vi 50 hamnar, och de flesta bor nära vattnet. Varför använder vi oss inte av dem? Vattnet finns - inga konstigheter! Hamnarna finns - inga konstigheter där heller! Vad är det då som gör att vi inte fraktar mer gods på vattnet? Det är bra för miljön, det korkar inte igen vägarna och man kan lasta enorma mängder gods på varje fartyg. För mig är det faktiskt en gåta att inte mer gods fraktas genom sjöfart.
Sjöfarten är inte bara större fartyg som seglar över oceanerna eller de härliga kryssningsfartyg som trafikerar våra närliggande grannländer. Vi kan bli så mycket bättre på att använda sjöfarten, och det är vad Sverigedemokraterna kämpar för. År 2014 gavs möjligheten att bedriva trafik på de inre vattenvägarna, trafik som kan avlasta vägtrafiken med ungefär 50 000 lastbilar årligen på sträckan mellan Vänern och Göteborg. Vad har hänt sedan dess? I stort sett inget alls. Vad beror det på? Är det en ovilja från regeringen? Jag vill inte tro det, med tanke på de vinster vi får med ökad trafik till sjöss.
Det vi vet är att avgifterna är på tok för höga. De inre vattenvägarna borde det inte finnas avgifter på över huvud taget. Då skulle man få igång denna trafik. Att få igång kusttrafik med gods är en annan möjlighet som också hålls tillbaka av avgifter. Med tanke på det långa kustband Sverige har finns enorma möjligheter att frakta gods till sjöss.
Problemet i dag är att Sjöfartsverket har en avgiftsmodell som slår hårt mot sjöfarten. För att spara pengar bygger rederierna större fartyg, vilket genererar färre anlöp till svenska hamnar. Detta ger i sin tur mindre inkomster till Sjöfartsverket genom farledsavgifter. För att få ekonomin i balans höjs dessa avgifter, och de små rederierna har svårt att bedriva sjöfart. Tyvärr blir det en negativ spiral där det sista fartyget tar hela kostnaden.
Sverigedemokraterna satsar 1 miljard årligen på att minska och på sikt ta bort farledsavgifterna. Vi vill sy om Sjöfartsverkets kostym. Sverigedemokraternas ambition är att Sjöfartsverket ska bli anslagsfinansierat i stället för att som i dag vara ett affärsverk.
Vi vill även påtala vikten av att påskynda arbetet med att bygga nya slussar som möjliggör trafik på Göta älv mellan Göteborg och Vänern. I samband med detta vill vi även jordskredssäkra älven med de massor man spränger för att spara kostnader, i stället för att göra detta till två olika projekt.
Med hjälp av digitalisering finns även möjligheter att se över hur man kan effektivisera lotsverksamheten och se om det går att använda sig av fjärrlotsar på vissa sträckor i stället för fysiska lotsar, som i alla väder kör ut till fartygen och tar sig upp på bryggan för att säkert föra fartygen till hamn.
Sverigedemokraterna satsar 50 miljoner på att utöka möjligheten för fler fartyg att ingå i tonnageskattesystemet. Vi satsar även 250 miljoner på att hjälpa till att finansiera farledsfördjupningar för att kunna ta emot de större fartyg som byggs. Göteborgs hamn och Luleå hamn är två projekt där det verkligen behöver muddras för att klara av att ta mer gods.
Sverigedemokraterna har även en satsning på att ISPS-säkra dryports, det vill säga terminaler som inte ligger kustnära utan som kan agera som hamnar inne i landet. Där kan gods förtullas och vara skeppningsklart som om det vore ute i hamnen. Vi ser även vikten av att förbättra de kommunala vägarna, som bland annat leder till och från hamnar, för att få bättre flöde i logistikkedjan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Genom dessa satsningar som vi gör på sjöfarten blir logistikkedjan mer komplett. Detta kommer att generera fler svenskflaggade fartyg, vilket leder till nya arbetstillfällen och minskad miljöpåverkan.
Fru talman! Det finns bara vinnare på att man stärker svensk sjöfart.
(Applåder)