Herr talman! I skatteutskottets betänkande 29
behandlas frågan om ny mervärdesskattelag. Till
betänkandet har inga reservationer fogats.
Betänkandet kan tyckas okonventionellt, men det
finns en liten detalj som är tveksam.
Propositionen lades fram den 9 december.
Motionstiden gick ut den 24 januari 1994.
Vänsterpartiet väckte inte någon motion, och
regeringen trodde väl också att propositionen var
bra. Men vi ser att utskottet har känt sig tvunget att
föreslå vissa ändringar med anledning av
propositionen. De finns på s. 103 i betänkandet,
herr talman!
Det gäller moms på brev. Det är lagtekniskt en
problematisk sak för kammaren. Man kan ha vilken
åsikt man vill om Posten skall vara bolag. Man kan
ha vilken åsikt man vill om det skall finnas
brevmonopol, fri konkurrens eller mervärdesskatt
eller inte på brevbefordran. Det är inte det som är
min poäng, herr talman, utan det är den lagtekniska
aspekten på ärendet.
Posten har sänt ut en broschyr. Där säger man att
det är billigare att skicka brev än innan det blev
momsbelagt. Posten höjer inte priset, men från den
1 mars 1994 är det moms på att skicka brev.
Momsen gör att brevportot går upp från 2.90 till
3.20.
Det är en korrekt information från Posten.
Herr talman! Övriga ledamöter av kammaren! På
sidan 103 i betänkandet kan vi se att det som händer
när riksdagen fattar detta beslut är att man stryker
punkt 7 i 3 kap. 23 § i lagen. I och med det blir det
moms på brev. Det kan man göra om man tycker
så. Men man behåller den gamla punkten 8, som nu
blir punkt 7. Där står det att omsättning av
frimärken undantas från skatteplikt.
Om man hade varit konsekvent och logisk hade
man lyft bort både den gamla punkten 7 och den
gamla punkten 8. Det hade varit logiskt och rimligt
och väldigt lättförståeligt.
Men så gör man inte. Man tar bort den ena --
momsbefrielsen -- och behåller den andra punkten,
och då haltar lagstiftningen. Varför gör man så?
Det beror på EU, herr talman. Detta är en
problematisk sak. Det är ett led i EU-
anpassningen.
Skall vi ha en sådan lagstiftning, som tekniskt
utformas på detta självmotsägande sätt, är det inte
bra. Vi begär av medborgarna att de skall följa
lagens anda och bokstav. Men då måste lagarna stå
i överensstämmelse sig själva både till anda och
bokstav, och det gör den inte här.
Orsaken är att EU kräver att frimärken skall vara
momsbefriade. Den blir då liksom kråkan i den
gamla folksagan, varken klädd eller oklädd, och det
är inte bra med sådan lagstiftning, herr talman. Det
finns ute i Europa ett slags kreativ lagstiftning när
det gäller EU-frågor. Man antar EU-regler, och
sedan struntar vissa länder att följa dessa
bestämmelser eller tillämpar dem kreativt och
tekniskt smidigt.
Herr talman! I den här frågan är jag konservativ.
Jag tror att det är bra att vi har lagar som är entydigt
och strikt utformade. Vi får inte börja arbeta med
den här principen i andra lagstiftningsärenden. Då
är vi inne på väldigt farliga vägar.
Någon kan säga att den här frågan är mindre viktig.
Men om man sätter den kreativa
lagstiftningstekniken i system får vi en lagstiftning
som inte är entydig och lättbegriplig för den som
skall följa lagen, och det är inte bra att ha ett sådant
samhälle.