Fru talman! Det kostar alltså 25 miljarder per år för att följa upp alla privata aktörer inom välfärden. Är inte det en extrem summa som man skulle kunna använda lite mer effektivt?
För regionerna, som måste bygga upp sin undersökningsverksamhet för att kunna kolla de företag som kommer in, kommer det att kosta jättemycket pengar. Kommer staten då att gå in med mer medel, eller blir det pengar som ska gå till vården som man ska använda på det sättet?
Det är uppenbart att maffian nu sitter i olika verksamheter, också inom sjukvården. Det skadar förstås förtroendet.
Statligt stöd till regionernas arbete mot välfärdsbrottslighet, som regeringen föreslår, är förstås välkommet, men att bygga upp mer centrala kontrollfunktioner som ska jaga välfärdsbrottslighet kommer inte att få effekt förrän man ser över etableringsfriheten. Vi är absolut inte emot den privata sektorn, utan det handlar mer om hur man riggar det hela – vad man kräver och så vidare.
Det är klart att det behövs en helt annan sittning runt problemen från stat, regioner och kommuner, precis som statsrådet säger, för att få stopp på det. Då måste man göra saker tillsammans. Men jag undrar fortfarande vad som går först: Är det att den privata sektorn ska svälla inom hälso- och sjukvården och därmed även den brottsliga verksamheten, eller är det att våra skattepengar ska gå till vården och till patienterna?
Jag tror nämligen att det kommer att kosta extremt mycket pengar att rigga system i regioner, kommuner och stat för att få koll på de kriminella – på maffian. I det arbetet måste man hitta vägar fram och kanske också ”kill one’s darlings” i det arbetet.