Fru talman! Sverige har genom åren genomfört utlämningar också till Turkiet. Det har gällt vanliga kriminella. Men alla utlämningarna prövas av Högsta domstolen, och när det gäller utvisningsärenden sker det av Migrationsöverdomstolen. Ordningen är den att domstolarna har vetorätt. Om domstolarna kommer fram till att det finns hinder, till exempel för att man riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling, får inte regeringen besluta något annat. Om det inte finns hinder kan regeringen fatta beslut om ja eller nej. Men här har domstolarna vetorätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är en ordning som har funnits, om jag inte minns fel, sedan 1957. Det är en viktig rättssäkerhetsgaranti. Det är ett uttryck för Sverige som rättsstat att det är domstolar som beslutar och har inflytandet över de enskilda ärendena, och det tänker vi inte ändra på.
Jag kan inte gå in i de enskilda ärendena mer än så, men jag kan ändå konstatera att de allra flesta kurder som finns i Sverige har över huvud taget aldrig varit föremål för en sådan prövning. Det finns kanske över 100 000 kurder i Sverige. Säpo tar in 300-500 ärenden per år för prövning, och sedan lämnas erinringar i 15-20 procent av fallen. Det är inte så att det finns ett slags generell stämpel om att man har haft kontakt med YPJ eller YPG.
Jag hävdar att om det kommer en erinran från Säpo om att det här finns skäl att inte bevilja asyl finns det mer än vad som har kunnat offentliggöras i förhållande till den andra parten. Men då har domstolarna tillgång till ett större och mer fullständigt underlag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.