Herr talman! Den ensamstående mamman med tre
barn, 17, 12 och 9 år gamla, bor i ett 40-talshus i liten
tätort. Hennes intäkt av deltidsjobbet på skolan är
omkring 14 000 kr i månaden. För henne betyder
bostadsbidraget att hon klarar ekonomin om än med
små marginaler. Året är 1996.
De nya reglerna för bostadsbidrag införs året där-
efter och drabbar familjens ekonomi mycket hårt.
Bostaden, det enkla husets bostadsyta, är
ca 20 kvadratmeter för stor. Därför minskas bostads-
bidraget med ca 2 200 kr i månaden i ett slag. Famil-
jen blir en av de många som på ett oförskyllt och
felaktigt sätt tvingas delta i den statliga ekonomins
sanering.
I detta läge bestämmer sig familjen för att försöka
sälja huset och flytta till hyresrätt. Men huset visar sig
svårsålt, bl.a. till följd av de nya bidragsreglerna.
Dessutom skulle inte familjens disponibla inkomst
netto för konsumtion öka efter att hyran betalats,
eftersom boendekostnaden i lägenheten blir högre än
i huset trots att man är berättigad till och får fullt
bostadsbidrag. Familjen har hamnat i en fälla man
inte kommer ur och tvingas för sin existens att låna
pengar månad för månad.
Ovanstående är ett exempel ur verkligheten, en-
dast ett av många, som visar hur den hårdhänta halve-
ringen av statens kostnad för bostadsbidragen slagit
blint. Det visar också orättvisan och orimligheten i
regelverket.
Herr talman! Senare års regelförändringar innebär
ett trendbrott i den bemärkelsen att bostadsbidragen
inte längre svarar mot de uppställda målen. Med de
kraftiga bidragsminskningar som många barnfamiljer
nu får vidkännas torde målet vara avlägset att dessa
familjer ska kunna efterfråga en bostad där varje barn
har eget rum.
Hela det system som regeringen byggt upp har
flera anmärkningsvärda brister ur fördelningspolitisk
synvinkel. Barnomsorgssubventionerna har i stor
utsträckning tillfallit redan resursstarka hushåll. För-
äldrapenningen är lägre ju lägre inkomst kvinnan har
innan hon får barn, och omvänt högre för redan hög-
avlönade kvinnor. Barnbidraget utbetalas lika för alla.
Endast och allenast bostadsbidraget kan sägas ha
gynnat resurssvaga hushåll på ett särskilt sätt.
De nya bidragsreglerna är ytterligare ett steg i
riktning mot en familjefientlig politik. Med individu-
ella inkomstgränser som grund för bidraget markeras
tydligt ett ideologiskt inslag som vi mött tidigare från
socialdemokratiskt håll, och det kommer att förstär-
kas ytterligare nästa år då maxtaxa för barnomsorg
införs i nästan alla kommuner.
Den sista möjligheten för normalfamiljens föräld-
rar som under några viktiga år under småbarnstiden
skulle vilja stanna hemma med barnen med drägliga
ekonomiska villkor är nu definitivt borta.
Det kristdemokratiska budgetförslaget skulle, om
det hade vunnit riksdagens gehör, gett ytterligare
730 miljoner kr att fördela som bostadsbidrag.
Herr talman! Att det ska vara så svårt att återgå
till den samlade familjeinkomsten som grund för
bidragsberäkningen är för oss kristdemokrater mycket
svårt att förstå. Och det är minst sagt lika svårbegrip-
ligt, ja rentav obegripligt, att det går bra att ha halv-
årsvisa avstämningsperioder för studiemedelssystem-
et, men för bostadsbidragen är det totalt omöjligt för
majoriteten.
Ett annat krav vi har är att ytnormen borde öka.
Som framgår av exemplet jag inledningsvis berättade
om var det just ytnormen som avgjorde att den lilla
familjen blev utan bostadsbidrag.
I kristdemokraternas motion tar vi upp och begär
ändring på ytterligare ett par underligheter som jag
också vill nämna här i kammaren. Det gäller nä-
ringsidkares inkomstbegrepp där också s.k. expan-
sionsmedel ska räknas in. Jag må få lov att ställa
frågan till majoritetens företrädare: Varför ska det
vara skillnad på inkomstbegreppet mellan transfere-
ringssystemen? Det borde väl ändå vara samma be-
räkningsgrund oavsett om den sökande behöver sjuk-
penning, föräldrapenning, pension eller bostadsbi-
drag?
Jag vill också påpeka den orimlighet vi anser det
vara att s.k. förmyndarspärrade medel på t.ex. hem-
mavarande barns konto också till vissa delar ska räk-
nas in i vårdnadshavarens bidragsgrundande inkomst.
Medel som dessa är vad jag vill kalla fiktiva och bör
inte räknas in i inkomstunderlaget.
Till sist, herr talman: Det har träffats en överens-
kommelse om att vi ska begränsa antalet yrkanden, så
jag ska inte yrka på något. Jag vill däremot peka på
att vi kristdemokrater står bakom de reservationer vi
är antecknade för i betänkandet.