Herr talman! Riksdagen har, på grund av
regeringens proposition om åtgärder för att
stabilisera den svenska ekonomin, beslutat att 545
miljoner kronor skall sparas inom
Justitiedepartementets område över en
treårsperiod.
Regeringen ger i planeringsdirektiven och
regleringsbrevet för polisväsendet
förutsättningarna för hur rationaliseringsarbetet
skall bedrivas. Av planeringsdirektiven framgår att
besparingarna på polisens område i huvudsak bör
avse administrativa funktioner och att man bör
undvika att göra nedskärningar i den redan
ansträngda polisverksamheten. Detta vilar på
uttryckliga uttalanden från riksdagens sida.
Länsstyrelsen ansvarar såsom högsta polisorgan i
länet för att polisens verksamhet i länet bedrivs
enligt gällande föreskrifter och riktlinjer och inom
ramen för tilldelade medel. I detta ligger ett ansvar
för de rationaliseringar som erfordras mot
bakgrund av statsmakternas beslut om besparingar
på polisens område och om en oförändrat hög
ambitionsnivå inom polisverksamheten. Som
högsta polisorgan bestämmer länsstyrelsen också
om organisatoriska och administrativa frågor inom
polisen, t.ex. om länets indelning i polisdistrikt.
Rikspolisstyrelsen har regeringens uppdrag att följa
rationaliseringsarbetet och redovisa det
fortlöpande arbetet till regeringen vid sex tillfällen
t.o.m. budgetåret 1995/96. Länsstyrelserna har den
1 juli i år redovisat sina rationaliseringsplaner till
Rikspolisstyrelsen, och av den första redovisningen
framgår att det finns rationaliseringsvinster att göra
inom polisen på ett antal områden utan att den
operativa polisverksamheten blir lidande.
Frågan hur många polisdistrikt som skall finnas i ett
län är av stor betydelse när det gäller möjligheterna
att uppnå det aktuella sparmålet, och innan en
länsstyrelse skall besluta om förändring av
distriktsindelningen skall samråd ske bl.a. med
Rikspolisstyrelsen. Flera länsstyrelser har valt att
rationalisera verksamheten bl.a. genom
organisationsförändringar som gör det möjligt att
minska ner antalet chefer och anställda som arbetar
med rent administrativa uppgifter. Andra åter har
valt samverkan och samordning som instrument i
sitt rationaliseringsarbete.
Hittills har länsstyrelserna i Jönköpings,
Gävleborgs samt Göteborgs och Bohus län fattat
beslut om att länet skall utgöra en enda
polismyndighet. Flera länsstyrelser, t.ex. i
Östergötlands, Södermanlands och Älvsborgs län,
har beslutat att genomföra
distriktssammanslagningar för att därigenom
minska antalet polisdistrikt. Andra län har valt att
bibehålla nuvarande organisation, t.ex. Uppsala
län. En stor del av länsstyrelserna har emellertid
ännu inte kommit så långt i sitt arbete att de tagit
ställning till organisationsfrågorna.
Sammanfattningsvis är det länsstyrelserna som har
det yttersta ansvaret för att rationaliseringsarbetet
genomförs inom ramen för det beslutade
sparbetinget. Rikspolisstyrelsen skall öva tillsyn
över rationaliseringsarbetet och ge råd och stöd,
men de åtgärder som länsstyrelserna avser att vidta
är inte beroende av godkännande från
Rikspolisstyrelsens sida. Regeringen följer
rationaliseringsarbetet bl.a. på grundval av
Rikspolisstyrelsens redovisningar. Självfallet är
regeringen beredd att underlätta
rationaliseringsarbetet genom regelförändringar
eller på andra sätt om detta skulle visa sig
behövligt.