Herr talman! Förra året kom 163 000 människor till Sverige, människor som flytt undan krig, konflikt, terror och förtryck. 70 000 av dessa var barn, en situation som på många sätt är en tillgång för vårt land men som ställer oss inför stora utmaningar.
En stor utmaning är att barnen ska ha tillgång till skolgång inom högst tre månader, och det är av stor vikt att barnen snabbt får börja i skola tillsammans med svenska kamrater. Det gör att integrationen snabbas på och att man kan erövra det svenska språket.
När jag är ute och besöker skolor blir jag imponerad när jag ser hur snabbt barn i de yngre åldrarna bara insuper ett nytt språk och sammanhang om de kommer till en skola med ett gott mottagande, där de får lära sig språket, umgås med jämnåriga barn som talar svenska och där det finns bra modersmålsstöd.
Problemet är bara att fördelningen av nyanlända elever inte har skett, eller sker, på ett bra sätt. Granskningar visar att 4 procent av skolorna tar emot en tredjedel av eleverna. Samtidigt finns det skolor som inte har en enda nyinvandrad elev. Detta hänger i första hand ihop med bostadssegregationen och var kommunerna kan anvisa boenden för de nyanlända eleverna, vilket förstärker en redan problematisk situation.
Ett fåtal av de 200 skolor som tar emot många nyinvandrade elever är skolor med internationell profil eller särskilda kommunala mottagningsskolor. Men de allra flesta är helt vanliga skolor som saknar en inriktning som skulle kunna förklara det stora mottagandet.
Herr talman! Flera kommuner har inlett ett omfattande arbete för att öka fördelningen mellan skolor. I till exempel Örebro, där Kristdemokraterna är med och styr, har man en modell som kallas Perrongen, som finns beskriven på SKL:s hemsida och som man gärna vill sprida vidare. Utbildningsutskottet åkte ända till Kanada för att titta på mottagandet för nyanlända där, men motsvarande system fick jag studera i Helsingborg för några veckor sedan. Där har de inrättat ett mottagningscenter där de kartlägger kunskaper, informerar om det fria skolvalet, inklusive de friskolor som finns. Alla barn får gratis skolskjuts, och de bussas runt för att få prova på olika fritidsaktiviteter - allt för att öka integrationen.
Man blir glad när man ser sådana goda exempel, kommuner som har bestämt sig för att hitta modeller för ett gott mottagande och att fördela nyanlända på fler skolor. Det är dessa initiativ som ska stödjas, spridas och uppmuntras. Att styra fördelningen för mycket från staten tror jag är fel väg att gå. Initiativen finns där ute. Goda exempel ska spridas.
Herr talman! Ett aktivt skolval är en väg att gå, det vill säga att alla elever ställs inför att välja skola efter att ha fått god information på sitt eget modersmål. Många gånger kan de dock behöva styras mot en skola där det finns särskild beredskap för att ta emot barnen men med en god fördelning för ögonen.
Fler elever i fler skolor
Herr talman! Med detta som bakgrund är det mycket bra att friskolor nu lättare kan ta emot nyanlända elever. Det är något som friskolorna själva har frågat efter men inte kunnat göra eftersom det har stridit mot gällande lagstiftning. Det ett bra steg i rätt riktning, att få nyanländas skolgång tillgodosedd i fler skolor.
Att inrätta en kvot i friskolor för nyanlända kommer att vara frivilligt. Det är bara att hoppas att de kommuner som tar emot många nyanlända har ett gott mottagningssystem med aktivt skolval där också friskolorna är inkluderade.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)