Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om hur jag och regeringen bedömer de säkerhets- och försvarspolitiska riskerna med att illegal eller oregistrerad arbetskraft förekommer i eller i anslutning till säkerhetskänsliga anläggningar.
Hanna Westerén har även frågat om jag och regeringen har en nationell lägesbild av förekomsten av otillåten eller okontrollerad arbetskraft inom skyddsvärd verksamhet, och vad den i sådana fall visar, samt om jag och regeringen anser att nuvarande säkerhetsskydd och tillsyn är tillräckligt, särskilt i komplexa entreprenad- och underleverantörsled, för att säkerställa kontroll över vilka individer som får tillträde till dessa miljöer.
Hanna Westerén har därutöver frågat vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka att entreprenadkedjor utnyttjas för att kringgå kraven på säkerhetsprövning eller möjliggöra infiltration av verksamheter av betydelse för totalförsvaret, om jag och regeringen avser att skärpa kraven på kontroll, uppföljning och ansvar för beställare och verksamhetsutövare inom exempelvis energisektorn, transportinfrastruktur och industrikritiska noder samt hur jag och regeringen säkerställer att upptäckta fall inte enbart hanteras som arbetsrättsliga eller migrationsrelaterade avvikelser utan också analyseras ur ett säkerhetshotsperspektiv och bidrar till en sammanhållen nationell hot- och sårbarhetsbild.
Kraven på säkerhetsskydd förändras kontinuerligt i takt med utvecklingen i omvärlden och på informationsteknikområdet. Samtidigt sker en ökning av säkerhetskänslig verksamhet som bedrivs i enskild regi och ökad internationell samverkan. Det försämrade omvärldsläget ställer särskilt höga krav på de verksamhetsutövare som ansvarar för viktiga funktioner i samhället, till exempel infrastruktur samt produktion och transporter av nödvändiga varor och tjänster, och som löpande träffar avtal med andra aktörer.
Under senare tid har det uppstått situationer där det funnits behov av att ändra eller avsluta avtalsförhållanden som har inneburit risker för Sveriges säkerhet men där det har visat sig att avtalsförhållandet inte omfattats av den befintliga ingripandemöjligheten i säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Mot denna bakgrund föreslog regeringen i propositionen Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2025/26:182) nya verktyg i syfte att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i pågående avtals- och samarbetsförhållanden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt. Förslaget ger även tillsynsmyndigheten möjlighet att fatta tillfälliga beslut för att snabbare kunna ingripa mot avtal som anses innebära risker för rikets säkerhet. Den 1 juli 2026 trädde dessa lagförslag i kraft.
Förslagen innebär också att de aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet behöver anmäla till sin tillsynsmyndighet att den här typen av känsliga avtal har ingåtts. Verksamhetsutövarna kan då tvingas att genomföra ytterligare säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar om myndigheterna anser att det behövs för att kunna bedöma om förfarandet är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt. Med dessa ändringar stärks skyddet av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Därefter faller det på aktuella verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter att säkerställa att reglerna efterlevs. Säkerhetspolisen har tagit fram olika vägledningar och informationsfilmer som syftar till att ge stöd i arbetet med att tillämpa säkerhetsskyddsregelverket. Vägledningarna är riktade till verksamhetsutövare och finns tillgängliga på myndighetens webbplats.