Fru talman! Det här är en debatt som tangerar både hälso- och sjukvård och skatt.
Ett ställe där man verkligen använder skattemedel på ett oerhört märkligt sätt är Stockholms läns landsting. En person här nämnde några som hade dött i en vårdkö. Det gäller just Stockholms läns landsting. Där styr högern med Sverigedemokraternas varma bistånd.
I den här diskussionen är det väldigt tydligt att Sverigedemokraterna har satt sig i näringslivets knä; det är alldeles uppenbart. Man representerar inte bara småfolket längre, utan man representerar också näringslivet.
När det gäller hälso- och sjukvården ska prioriteringar i vården bygga på tre principer. Enligt människovärdesprincipen har alla människor lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Enligt behovs- och solidaritetsprincipen bör resurserna fördelas efter behov. Enligt kostnadseffektivitetsprincipen bör vid val av olika verksamheter eller åtgärder en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.
Detta är liksom bottenplattan. Sedan finns det också en hälso- och sjukvårdslag som säger: sjukast först.
Synen på hälso- och sjukvård är en ideologisk fråga. Man kan se ett allt större inflytande från näringslivet och försäkringsbolag som problematiskt. Man kan också se det som en stor väckelsevåg där det är de privata frälsarna som ska rädda sjukvården. Om svenskt näringsliv, försäkringsbolag eller vårdbolag ges allt större inflytande kommer det att innebära ökad ojämlikhet.
Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Jag vill påminna om att vi i socialutskottet var på resa i USA. Då sa alla som vi träffade - professorer, multimiljonärer, you name it: Behåll ert skattesystem när det gäller hälso- och sjukvård! Gå inte över till ett försäkringssystem! Kommer ni ihåg det?
Vi har i dag ett skattesystem som gynnar dem som har mycket förmåner och som ofta också gynnar dem som har höga inkomster. Vi tycker att det är rimligt att vi har ett rättvisare skattesystem och att vi använder pengarna till en bra sjukvård för alla. Sjukvården ska ju vara så att man får sjukvård efter behov; den som är sjukast och har mest ont ska komma först i kön. Den här försäkringen är det mellan 600 000 och 700 000 personer som har, och det är ingen liten grupp. Hur stor förmånsbeskattningen blir beror på hur dyr försäkringen är.
Förslaget innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för vård- eller försäkringspremien, precis som allt annat som man får på sidan om. Arbetsgivaren betalar socialavgifter på förmånen och kan göra avdrag för den. Det här innebär ökade skatteintäkter som går till hälso- och sjukvården, vilket jag tycker är helt rimligt.
Vänsterpartiet menar att man på det här sättet prioriterar "jämlik vård
framför ojämlik vård".
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 16 maj.)