Fru ålderspresident! Dagens debatt behandlar huvudsakligen regeringens proposition om att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott såsom könsstympning av kvinnor, grov och synnerligen grov misshandel, grovt rån, grovt olaga tvång och grov utpressning.
För att förstå hur det kommer sig att dessa förslag alls läggs på riksdagens bord behöver vi gå tillbaka till 2010, när den tidigare borgerliga regeringen genomförde sin tilltänkta straffskärpningsreform. Reformen gick ut på att allmänt uppmuntra till att se allvarligt på just våldsbrott, men som har konstaterats i denna debatt var den metoden inte särskilt effektiv. Nu gör vi om och använder oss av den metod som faktiskt bör användas om man verkligen vill höja straffen för brott, nämligen att ändra i straffskalorna.
Jag ska inte gå in på alla enskilda fall, men det sammantagna skälet till förändringarna är just det som tidigare talare har anfört, nämligen den förändrade synen på olika typer av brott. Synen på våldsbrott, särskilt grova våldsbrott, har skärpts i förhållande till exempelvis förmögenhetsbrott som stöld och bedrägerier. Skälen kvarstår sedan 2010.
Jag tänker däremot gå in särskilt på ett av de brott där jag tycker att skälen är särskilt starka. Det gäller könsstympning av kvinnor. Normalstraffet för detta mycket allvarliga brott, som i många fall innebär ett livslångt lidande och begränsningar i flickans eller kvinnans möjlighet att delta i samhällslivet, var tidigare fängelse i minst två veckor. Detta, fru ålderspresident, är alldeles för lågt.
En viktig princip i straffrätten är att jämställa lika allvarliga brott med varandra. Könsstympning måste rimligen jämföras med till exempel olika former av grov misshandel eller våldtäkt. Därför tycker jag att det är väl motiverat att straffet för normalbrottet vid könsstympning av kvinnor nu höjs till minst två års fängelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott
Även om jag har respekt för den uppfattning som Vänsterpartiet ger uttryck för, att man principiellt inte alltid kan gå med på att ständigt höja straffen för olika brott, invänder jag mot argumentationen att dessa avvägningar inte skulle vara väl gjorda och att dessa förslag inte skulle vara noga övervägda.
Särskilt förvånande tycker jag att det är när det gäller just könsstympning av kvinnor. Jag förstår nämligen inte hur Vänsterpartiet har kommit fram till att ett minimistraff på två veckors fängelse är en rimlig normalnivå för detta mycket allvarliga brott.
Fru ålderspresident! Jag ska också säga några ord om Liberalernas förslag om att förändra straffet för fridskränkningsbrotten. Fridskränkningsbrotten är ett mycket allvarligt problem, som drabbar människor i deras hem och av den person som står dem närmast, till exempel deras partner. Dessa brott arbetar regeringen mot på många olika sätt, inte minst genom den tioåriga nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor som nyligen har behandlats här i riksdagen. Det är otroligt viktigt att fokus här sätts på att förebygga dessa brott, att ge stöd åt de utsatta - oftast kvinnor, men såklart även män - och naturligtvis att vi har välavvägda straff.
Men, fru ålderspresident, jag vill påminna om att dessa straff höjdes så sent som för mindre än fyra år sedan - 2013. Därför finns det inte tillräckligt goda skäl för att nu göra en ytterligare skärpning.
Jag yrkar bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.