Herr talman! Jag tackar för svaret.
Jag delar statsrådets glädje över att
hyresförhandlingarna hittills har lett fram till
relativt låga avtal. Jag skall i och för sig inte bråka,
men jag konstaterar att statsrådet inte har särskilt
höga anspråk på vad framgångar är. När den lägsta
omfattningen på byggandet sedan 40-talet och ett
kraftigt ökande antal vräkningar beskrivs som
framgångar, har man onekligen en ganska låg
ambitionsnivå.
Jag skall hoppa över polemiken och inrikta mig på
det jag ställde min fråga om, nämligen årets
hyresförhandlingar. Även om det ser positivt ut just
nu och det hittills har träffats en rad uppgörelser
som ligger omkring 2--3 %, t.o.m. 0 %, finns det ett
men i dessa uppgörelser. Det finns i flera av dem en
klausul som säger att om regeringen och riksdagen
fullföljer beslutet att försämra räntebidragen och
att om den höjning av fastighetsskatten som följer
av omtaxeringen tillåts slå igenom, blir det
omförhandling.
Vi har i och för sig olika syn på de grundläggande
bostadspolitiska frågorna, men jag har ända sedan
jag kom in i denna kammare ändå hoppats att vi i
detta mycket extrema läge skall kunna enas om
åtgärder som gör att människor får en rimlig
möjlighet att genomleva den mycket akuta kris som
vi har. Jag vill därför upprepa mina frågor:
1. Är statsrådet beredd att ompröva beslutet om
räntebidragen?
2. Är statsrådet beredd att se över frågan om
fastighetsskatten?