Herr talman! Nordiska rådet utnyttjade tillfället att lämna synpunkter på Europeiska kommissionens öppna samråd om EU:s Östersjöstrategi. Vi valde i det skedet att inte beröra detaljerna i den föreslagna strategin. Däremot ville rådet lyfta fram ett antal övergripande och politiskt principiella synpunkter som vi ansåg bör beaktas i den fortsatta beredningen av Östersjöstrategin. Den parlamentariska Östersjökonferensen i september i år i Danmark följde upp i stort sett alla dessa frågor.
Det finns ett stort antal organisationer och aktiviteter inom vår Östersjöregion. Det är mellan regeringar, mellan parlamenten, mellan regionerna och också väldigt många NGO:er som finns här. Det positiva med denna mångfald är att den visar på brett engagemang på alla nivåer. Det negativa är att den medför risk för överlappning och slöseri med resurser. Alla behöver inte göra allting.
Vad som behövs, enligt vår uppfattning, är enhetlighet och målinriktad politisk ledning för att driva frågor som berör Östersjöregionen, till exempel inom Östersjöstaternas råd. Ett sådant samarbetsforum skulle säkert bidra till en större genomslagskraft för olika insatser, göra Östersjöfrågorna synligare i ett bredare europeiskt och till och med globalt perspektiv genom att bygga nätverk, inte institutioner.
Östersjöstrategin bör enligt vår mening samordnas med den nordliga dimensionen, som utgör ett gemensamt övergripande ramverk för ömsesidigt och jämbördigt samarbete mellan EU, Ryssland, Island och Norge. Vikten av att engagera Ryssland på alla nivåer bör beaktas seriöst.
Östersjöstrategin och den nordliga dimensionen - liksom den planerade EU-strategin för Arktis som vi har diskuterat i dag - bör ses som komplementära strategier som förstärker varandra.
Herr talman! EU:s Östersjöstrategi och alla länder bör erkänna och stödja implementeringen av Helcoms, Helsingforskommitténs, handlingsplan för Östersjön som ett centralt instrument för att återställa en god ekologisk balans i Östersjön till 2021. Planens struktur med nåbara mål, mätbara resultat och avtalade tidtabeller gör det möjligt att följa upp dess genomförande på ett bra sätt.
Alla parlament och regeringar runt Östersjön måste ta sitt ansvar genom utveckling av nationella handlingsprogram som kan behandlas av Helcoms ministermöte 2010.
Östersjöstrategin bör även, som många andra har sagt här, bidra till att förstärka det regionala energisamarbetet runt Östersjön. En integrerad och optimerad regional syn på energifrågorna i Östersjöområdet bör främjas, naturligtvis med beaktande av att regionens länder har olika lösningar för sin energitillförsel. Vi har långt och internationellt erkänt kunnande inom miljöforskning, och denna tillgång kan mångdubblas genom ökat samarbete, exempelvis teknologiöverföring, forskning och utveckling samt yrkesutbildning - det borde främjas för att utveckla förnybar energi, energieffektivitet och energibesparing inom alla sektorer i Östersjöregionen.
Målet med Östersjöstrategin måste vara att utveckla vårt gemensamma hav till en föregångsmodell i Europa, inom ett övergripande ramverk av hållbar utveckling, miljö, fysisk havsplanering och säkerhet till havs.
Alla fartyg som trafikerar Östersjön måste uppfylla samma höga säkerhets- och miljöstandarder, oavsett flagg, med tanke på bland annat det snabbt ökande antalet oljetransporter på Östersjön och de hårda vinterförhållandena speciellt i de norra delarna av Östersjön.
Herr talman! Östersjöstrategin kan också bidra till att utveckla regionen till en integrerad arbetsmarknad genom att främja och underlätta mobiliteten i regionen. Rättvisa, tydliga och tillgängliga grundläggande regler borde införas för arbetskraftens rörlighet, företagsetablering och serviceutbud, exempelvis genom öppenhet i regler och bestämmelser i olika länder runt Östersjön.
Den ekonomiska utvecklingen behöver inte orsaka obalans på arbetsmarknaden eller undergräva systemen för välfärd och social trygghet. Det är speciellt viktigt med en aktiv politik mot ungdomsarbetslösheten, till exempel genom harmonisering av yrkesutbildningsprogram och genom att stärka dialogen mellan sociala parter. Det är grunden för en positiv utveckling.
Som Birgitta Ohlsson sade är Östersjöstrategin till för oss människor som bor i regionen. Vi behöver förbättra säkerheten för regionens invånare. Den organiserade brottsligheten hör till de största hoten som regionen står inför i dag. Den tar sig uttryck i människohandel, narkotikahandel och korruption. Den organiserade brottsligheten är ett grundläggande hot mot civil säkerhet och demokrati.
Människohandel är i regel inte ett problem för ett enskilt land och kan inte bekämpas bara inom ett land. Därför måste kampen inbegripa länderna som offren kommer ifrån, genomfartsländerna och mottagarländerna. Det är speciellt viktigt att koordinera samarbetet mellan institutioner som bekämpar människohandel på internationell nivå.
Sammanhållningen i ett samhälle är en grundförutsättning för säkerhet och trygghet. Om vissa befolkningsgrupper marginaliseras eller upplever sig förbisedda av samhället växer också risken för frustration och våldsamma motsättningar.
Herr talman! Ideella organisationer och många andra är engagerade. De är erfarna och kunniga. De spelar en ovärderlig roll både som opinionsbildare och som fristående experter. Deras åsikter, varningar och råd bör hanteras mycket seriöst och utgöra en tillgång i beredningen av Östersjöstrategin.
Samarbetet i Östersjöregionen har utvecklats. Det kan fungera som något av en förebild, som många andra har sagt, eller som en exportvara när det gäller parlamentarisk demokrati, god samhällsstyrning, civilsamhället, miljömedvetenhet, företagsansvar och folkligt engagemang. Det finns ingen motsättning mellan öst och väst eller mellan syd och nord. Det är förnuftigare att utgå från att alla parter vinner på att dela med sig av bästa praxis och uppmuntras av varandras resultat.